Men frågan är om det går att vara lika konservativ i skogsbrukandet. När södra Sverige får samma klimat som södra Frankrike har i dag behövs troligen ett nytt begrepp för vad som är inhemskt: Genetiskt inhemsk. Korkeken må kännas utländsk i Sverige i dag, men en internationell studie har pekat ut den som genetiskt passande i Kalmartrakten i framtiden. Exoter kan bli mer svenska än de svenska trädslagen.
Du läser nu ett smakprov ur tidningen SKOGEN.
Testa SKOGEN. Digitala utgåvor ingår»I novembernumret av SKOGEN tar vi upp exoternas möjligheter, inte minst inför klimatförändringen. Att säga att vår beredskap är god är inte mer sant i det här sammanhanget än när Per Albin Hansson använde de orden på Skansen i augusti 1939.
De utländska trädslagens möjligheter är inte särskilt väl studerade. Inte heller de biologiska riskerna – varken för den övriga biologiska mångfalden eller exoternas förmåga att hantera klimatet.
Klart är ändå att vi måste ta ställning: Hittills har vi betraktat det som en ekologisk risk att införa främmande trädslag. Det finns exempel både på att de har drabbats av och dragit med sig sjukdomar. Nu vänder utvecklingen: I framtiden behöver vi oroa oss för risken att de stora inhemska trädslagen drabbas. Och kanske räkna med att nya träd gör systemet robustare.
I Danmark består hiskliga 44 procent av skogen av introducerade arter. Även om det knappast är ett lämpligt vägval för Sverige i dag kan vi inte vänta på att nya arter vandrar in själva innan vi börjar använda dem. För den ganska snabba granen tog det som bekant flera tusen år.
Bengt Ek, chefredaktör och ansvarig utgivareSkogspolitiken är avvaktande. I väntan på att Sverige väljer väg i exotfrågan är det värt att återupptäcka att vi faktiskt har 29 inhemska trädslag att välja mellan, även om en del i dag bara trivs i södra Sverige. Den svenska skogsindustrin kan inte leva på al, fågelbär, sälg, hassel, rönn och naverlönn, men lite fler bestånd av dem skulle ge ett intressant bidrag till skogsbruket. Särskilt nu när även udda sortiment kan säljas på den digitala virkesmarknaden.
Och eftersom vi inleder advent, låt oss inte kasta ut den svenska julgranen. På skogssverige.se finns världens längsta lista med tips om hur du pysslar om den i ditt vardagsrum.
SKOGEN 11/2019