Exoterna  kan  bli  de  mest  svenska

Bild för Bengt Ek Written by Bengt Ek On the
Det lackar mot jul. Ädelgranen brer åter ut sig som ett invasivt trädslag i svenska hem. Över min och många skogsbrukares tröskel kommer inte denna främling.

Men frågan är om det går att vara lika konservativ i skogsbrukandet. När södra Sverige får samma klimat som södra Frankrike har i dag behövs troligen ett nytt begrepp för vad som är inhemskt: Genetiskt inhemsk. Korkeken må kännas utländsk i Sverige i dag, men en internationell studie har pekat ut den som genetiskt passande i Kalmartrakten i framtiden. Exoter kan bli mer svenska än de svenska trädslagen.

Annons
Annons

Tidningen SKOGEN 11-2019Du läser nu ett smakprov ur tidningen SKOGEN.
Testa SKOGEN. Digitala utgåvor ingår»
I novembernumret av SKOGEN tar vi upp exoternas möjligheter, inte minst inför klimatförändringen. Att säga att vår beredskap är god är inte mer sant i det här sammanhanget än när Per Albin Hansson använde de orden på Skansen i augusti 1939.

De utländska trädslagens möjligheter är inte särskilt väl studerade. Inte heller de biologiska riskerna – varken för den övriga biologiska mångfalden eller exoternas förmåga att hantera klimatet.

Klart är ändå att vi måste ta ställning: Hittills har vi betraktat det som en ekologisk risk att införa främmande trädslag. Det finns exempel både på att de har drabbats av och dragit med sig sjukdomar. Nu vänder utvecklingen: I framtiden behöver vi oroa oss för risken att de stora inhemska trädslagen drabbas. Och kanske räkna med att nya träd gör systemet robustare.

I Danmark består hiskliga 44 procent av skogen av introducerade arter. Även om det knappast är ett lämpligt vägval för Sverige i dag kan vi inte vänta på att nya arter vandrar in själva innan vi börjar använda dem. För den ganska snabba granen tog det som bekant flera tusen år.

Bengt Ek, chefredaktör och ansvarig utgivareBengt Ek, chefredaktör och ansvarig utgivareSkogspolitiken är avvaktande. I väntan på att Sverige väljer väg i exotfrågan är det värt att återupptäcka att vi faktiskt har 29 inhemska trädslag att välja mellan, även om en del i dag bara trivs i södra Sverige. Den svenska skogsindustrin kan inte leva på al, fågelbär, sälg, hassel, rönn och naverlönn, men lite fler bestånd av dem skulle ge ett intressant bidrag till skogsbruket. Särskilt nu när även udda sortiment kan säljas på den digitala virkesmarknaden.

Och eftersom vi inleder advent, låt oss inte kasta ut den svenska julgranen. På skogssverige.se finns världens längsta lista med tips om hur du pysslar om den i ditt vardagsrum.

SKOGEN 11/2019

Publicerad:
Bild för Bengt Ek
Bengt Ek
Chefredaktör och generalsekreterare
  • Skogsfond Baltikum ökar förvärvstakten

    Skogsfond Baltikum expanderar. Just nu pågår en nyemission i syfte att genomföra ytterligare skogsförvärv i Lettland och Litauen.
  • Annons
  • Virkesstudion #34 – Baltspecial #2

    I detta avsnitt gästas Virkesstudion av Carl Olén, vd på Skogsfond Baltikum.
  • Vilt i Skogspodden

    Nu finns avsnitt 68 av Skogspodden ute och där pratas en hel del viltbete och tall.
  • Annons
  • ”Sverige beräknar naturskydd ovanligt strängt”

    Kategorier: skyddad skog, LRF
    Det är stora skillnader i uppgifterna om hur mycket natur som är skyddad i Sverige. Naturvårdsverket uppger drygt 14 procent. Men om vi räknade som de flesta andra EU-länder skulle siffran vara 58 procent, menar LRF.
  • Proffskocken bjuder på plättar med drottningsylt och granskott. Foto: Ulla Sundin Beck

    Nyttjar du skogens skafferi?

    Eller hamnar de växter du skördar bara i virkesvältan? Fick du nog av bär- och svampplockning som barn? Eller är skogen ett självklart skafferi som ger dig viltkött, tillbehör och extra smaksättning? Svara på månadens fråga!
  • Annons