Förra året anmäldes 3 264 hektar mark för plantering av icke inhemska trädslag. Det kan jämföras med att det skogsplanteras på totalt 188 700 hektar samma år och att 96 procent av de levererade plantorna var antingen gran eller tall.
– Främmande trädslag är en försvinnande liten verksamhet, och den är också minskande, säger Bert Krekula som är tillsynsspecialist på Skogsstyrelsen.
Det beror inte på att markägare förbjuds att använda främmande trädarter, snarare handlar det om att det är få som anmäler användning av dem. Det som avskräcker är nog inte i första hand skogsvårdslagen, bedömer Bert Krekula.
– Jag tror det beror på certifieringsreglerna. Det är mest bolag som använder främmande trädslag och då främst contorta. Och många bolag är ju certifierade och vill förstås hålla sig till certifieringsreglerna, säger han.
Contorta är det överlägset mest planterade av de främmande trädslagen. Det finns en del begränsningar i Skogsstyrelsens regler och föryngring med contorta kan nekas, till exempel om det kan störa rennäringen.
– De täta contortabestånden kan utgöra ett hinder för rennäringen vid till exempel rennäringens anläggningar, flyttleder och vid rastbeten. Men vi har väldigt få ärenden med beslut om detta. Ja, om hänsyn till rennäringen överhuvudtaget, säger Bert Krekula.
I Skogsstyrelsens föreskrifter finns flera regler som begränsar användning av contorta. Det är till exempel inte tillåtet att plantera contorta närmare än en kilometer från naturreservat eller nationalparker.
– Men det här verkar markägare ha tagit reda på. Det kommer in få anmälningar gällande sådana marker, säger Bert Krekula.
FSC-certifieringen säger att max fem procent av markinnehavet får bestå av främmande trädslag. Vidare ställs särskilda krav på systematisk uppföljning för att hindra självspridning.
I PEFC anges att den totala arealen bestånd som domineras av främmande trädarter får uppgå till högst 20 procent av den produktiva skogsmarksarealen, men det gäller bara större skogsägare med 5 000 hektar eller mer.
Större skogsägare ska också ha ”kontrollprogram för självspridning till formella och frivilliga avsättningar” samt ta hänsyn på bestånds- och landskapsnivå vid användning av främmande trädarter.
