Vi har frågat två av föreläsarna vad de kommer att prata om. Fredrik Bergqvist, stiftsskogvaktare vid Skara stift kommer att berätta om hur stiftet just nu ser över hur tallandelen i dess skogsinnehav ska ökas.
Tall.
Foto: Thomas Adolfsén/ SKOGENbild
Fredrik Bergqvist– Vi har som så många andra granifierat våra bestånd under en tid, men nu vill vi föryngra med tall på marker som är bäst lämpade för det. Skälen är flera: Vi vill värna den biologiska mångfalden, få större spridning på viltet samt sprida riskerna på den framtida virkesmarknaden, säger Fredrik Bergqvist.
Föryngringen sker såväl med plantering och sådd som med självföryngring.
– Det finns en hel del utmaningar. Det är ganska svårt att informera sig om exempelvis skillnader i produktivitet mellan trädslagen. Här är forskningen inte särskilt tydlig. Det blir till att jobba mycket med learning by doing, säger han.
Jan StenlidJan Stenlid som är professor i skogspatologi på SLU kommer att berätta om den i Sverige nya svampsjukdomen diplodia pinea och hur man kan känna igen den. Kan man göra något åt den? Vilka miljöfaktorer har ändrats så att tallarna blir mer mottagliga? Och hur är vår beredskap i Sverige för nya sjukdomar? Det är några frågor han ska försöka besvara.
I fjol upptäcktes sjukdomen nära Arlanda i Uppland. Skogsägaren fattade själv beslutet att avverka de tio-femton hektar som drabbats.
– Rent biologiskt var det rätt beslut, eftersom sjukdomen annars kan spridas, säger Jan Stenlid.
Men någon ersättning får skogsägaren inte, eftersom det inte finns någon nationell lagstiftning som tvingar fram en avverkning.
– Jag kommer att prata om det här, att lagstiftningen gör att allt hänger på enskilda personer även när allvarliga sjukdomar kan utgöra ett hot mot det svenska tallbeståndet.
SKOGEN 8/2017