– Stormen Gudrun slog värst på de stiftelser som har marker i norra Skåne. Nu jobbar vi för att minska antalet gallringar och inte gallra när träden är för höga och vindkänsliga, berättar Anders, som är jägmästare och skogs- och naturvårdsförvaltare på Skånska landskap.
– Det är den ena tydliga följden av stormen. Den andra är att öka andelen löv, vilket också våra besökare gillar. Det ligger i stiftelsernas stadgar att minska ner på granarna, och det arbetet påbörjades före Gudrun.
– Vi nyplanterar gran, men också ek, bok, björk och tall. Visst påverkar eventuella bidrag för plantering av ädellöv, men vi vill ha variation och självföryngrar där det går, för att få stabilare skogar.
Man planterar tall och ibland lite lärk och använder sig alltmer av andra trädslag än gran.
– Men vi har inte släppt den, säger Anders:
– Framför allt ur ekonomisk synpunkt behöver vi gran. För oss är det även viktigt att sprida riskerna. I strövområdena tänker vi på att anpassa skötseln till besökarna. Vid föryngringsavverkning av gran ser vi på de alternativ vi har, och den årliga överföringen av föryngring på dessa ”granmarker” till löv och tall är cirka trettio procent.
Drygt två miljoner besökare rör sig i stiftelsens nitton strövområden. Det ställer särskilda krav på att driva ett skogsbruk som tänker på besökarmas trivsel och säkerhet:
– Vi informerar på hemsidan vid avverkning, och vi sätter upp skyltar om vad vi gör, när och varför, berättar Anders Rosell. Han tycker att den kontaktytan till allmänheten är viktig.
Utmed skogsbilvägar och bäckar ska det alltid vara löv, vilket gynnar både vilt och upplevelsevärden.
– Men vi bedriver ett uthålligt skogsbruk på de flesta områden med anpassning i strövområdena, och det är inget konstigt – det går att kombinera.
Höstexkursionen diskuterade förstås kontinuitetsskogsbruket. I Skånska landskaps skogar är det också aktuellt:
– Vi tycker metoderna är intressanta men vi får utgå från de skogar vi har. I äldre, välgallrad granskog går det inte. I olikåldriga blandbestånd har vi en annan möjlighet och försöker få in hyggesfria metoder där marken är lämplig. Det finns ju egentligen för lite kunskap om hur våra inhemska trädslag ska skötas med dessa metoder. Tidigare har vi eftersträvat likåldriga bestånd, nu försöker vi utnyttja olikåldrighet i skogsskötseln.
Anders Rosell tyckte exkursionen var intressant och funderar vidare på hyggesfria alternativ och hur de påverkar.
– De skötselområden vi besökte var ju i början av en process, och vi skulle gärna vilja ha ännu mer beslutsunderlag och kunskaper. Vad betyder hyggesfritt ekonomiskt? Hur upplevs dessa skogar av våra besökare? Hyggesfria metoder i ädellövskog?
– Och vad händer om man inriktar skogsbruket mot stormsäkert och gallringsfritt – vad får vi då för virke? Kanske ett ämne för en ny exkursion?
Skånska landskap
Stiftelsen Skånska landskap förvaltar 19 strövområden utspridda över Skåne.
Stiftelsen bildades 2004 av Region Skåne och har som uppdrag att se till natur- och kulturmiljöer och stimulera det rörliga friluftslivet.
Stiftelsen sköter och förvaltar både egen mark och fem andra stiftelsers, totalt 10 000 hektar.
Marken används till strövområden och skogsbruk.
Skogsbruket ska ge avkastning till stiftelserna men också ta hänsyn till miljö och sociala värden.
SKOGEN 3/2015