En väldigt svårförklarad bana. Så beskriver Eva Stattin sitt yrkesliv som nästan helt har tillägnats plantor och föryngring.
För hon skulle egentligen bli läkare, precis som föräldrarna. Det visste hon redan som nittonåring. Men ett felaktigt besked ändrade banans riktning. Eva fick höra att hon kunde söka till läkarutbildningen på preliminära gymnasiebetyg, och läste därför in samtliga naturämnen på Komvux på en termin.
Men trots toppbetyg var hon ännu inte behörig.
– Plötsligt stod jag där med en vårtermin som jag inte riktigt visste vad jag skulle göra med. Enklast var att söka jobb på sjukhuset där pappa jobbade, säger hon.
Det blev en värdefull erfarenhet, men av oväntad anledning.
– Det var något med miljön. Tänk att gå i de där korridorerna varenda dag och inte se vad det är för väder. Jag frågade mig själv: Kan jag stå ut med det här?
Jag våndades lite när jag skulle berätta för föräldrarna om mitt nya yrkesval. Men det visade sig att min pappa hade velat blir jägmästare.
På en lista från Göteborgs universitet över alla tänkbara yrken hittade hon jägmästare. Hon kände inte till någon med det yrket, men tanken på att kunna jobba utomhus lockade.
– Jag våndades lite när jag skulle berätta för föräldrarna om mitt nya yrkesval. Men det visade sig att min pappa hade velat blir jägmästare. Det hade han aldrig berättat. Men han fick inte gå utbildningen eftersom han är färgblind. Det visade sig att äpplet inte fallit så långt från trädet, säger hon.
Eva saknade skoglig erfarenhet och därför måste hon först gå en termin på skogsbruksskola.
– Där fick man syssla med motorsåg och röjsåg och annat, minns hon.
Eva från Örgryte blev lite av en främmande fågel på Skogis. Merparten av kurskamraterna kom från hem där man hade närmare kontakt med skogen, men hon trivdes och fick vänner som hon umgås med än i dag.
Efter jägmästarexamen började Eva en aspirantutbildning på Skogsvårdsstyrelsen, först i Jönköping och därefter i Dalarna. Sedan spelade slumpen in igen när hon och dåvarande maken köpte en gård utanför Avesta.
– Jag ville ha ett jobb i närheten. Jag sökte och började som forskare hos SLU i Garpenberg. Jag tänkte att den skolan upphör väl inte i första taget.
Det handlar väl mycket om karaktärsegenskaper. Forskning passar den som är logisk och envis och en arbetsmyra.
Efter en tid frågade Anders Lindström, en av forskarna inom föryngring, om hon ville komma till hans team och hon svarade glatt ja. Hans ämne var övervintring av skogsplantor. Ämnet blev också hennes och 1999 doktorerade hon med en avhandling om köldhärdighet och lagring av skogsplantor.
Man kan tänka sig att handledaren var nöjd med valet av doktorand, men Eva själv tonar ned sina insatser.
– Det handlar väl mycket om karaktärsegenskaper. Forskning passar den som är logisk och envis och en arbetsmyra.
I dag jobbar Eva hos Stora Enso som föryngringsspecialist. Hon skriver instruktioner och jobbar fram rutiner. Mycket rådgivning blir det också. Hon har också undervisat tidigare i livet, bland andra jägmästarstudenter i Garpenberg.
Jag är lite orolig för att man inte förstår att skogsodlingen är grundbulten i skogsbruket.
Från tiden som lärare Eva hon tagit med sig en käpphäst:
– Det är så viktigt att upprätthålla kompetens över tid. När jag gick på Skogis var skötsel och föryngring paradämnen. Nu har de fått backa till förmån för andra ämnen som exempelvis ekonomi och biologisk mångfald.
De är förstås också viktiga, säger hon, men:
– Jag är lite orolig för att man inte förstår att skogsodlingen är grundbulten i skogsbruket. En lyckad föryngring är förutsättningen för att man ska lyckas med allt det andra.
På fritiden ägnar Eva sig åt odling av annat slag. Hon pysslar gärna i bostadsrättsföreningens rabatter hemma i Falun. Men just nu får andra intressen vänta. För ett år sedan drabbades Eva av ett brustet magsår och det höll på att gå riktigt illa. Upplevelsen att ligga tungt medicinerad i respirator några dygn beskriver hon som fruktansvärd.
– Jag kan bara säga; undvik det!
Hälsan håller på att återvända och i maj började hon jobba igen på deltid.
– Jag måste återhämta mig lite till innan jag tar upp mina andra intressen. Jag tycker om att dansa jazzdans och att springa.
LÄS OCKSÅ: Här delar Eva Stattin med sig av goda råd för lyckad föryngring.
OM EVA STATTIN
Ålder: 67 år.
Uppväxt: I Göteborg.
Bor: I Falun.
Familj: Två vuxna döttrar som är läkare.
Yrke: Föryngringsexpert hos Stora Enso.
Utbildning: Jägmästare, doktorsexamen 1999, docent 2012.
Bakgrund: Arbete på Skogsvårdsstyrelsen och sedan forskat men även
undervisat på jägmästarprogrammet, Skogsmästarskolan och Högskolan Dalarna. Kom till Stora Enso Skog 2012 och ansvarade först för skogsavtalet som bolaget på den tiden hade med Bergvik Skog Väst.
Forskningsmeriter: Eva har bland annat upptäckt att vinterlagring av nedfrysta plantor lyckas bättre om den inleds med förvaring i kyl. Hon har också upptäckt hur man kan avgöra om gran- och tallplantor är lagringsbara genom ett test.
Aktuell: Tilldelades Föreningen Skogens utmärkelse Guldkvisten i våras.