Nio sinsemellan mycket olika skogsländer utbytte erfarenheter denna gång. Det gjordes genom en samling föreningar med liknande syfte och bakgrund som Föreningen Skogen.
Värdland var Kroatien, som bland annat visade upp exempel på sitt skogsbruk som till 97 procent sköts med naturnära metoder. Ungefär en fjärdedel av skogarna är privatägda.
Under mötet presenterades de olika länderna sina respektive skogsbruk med dess utmaningar och möjligheter. Och det blev slående hur stor variationen är i Skogseuropa.
Det handlar inte bara om olika skötselmetoder och trädslag, visade mötet. Utmaningarna skiljer sig mycket åt. Medan betesskador av klövvilt är vanliga i vår skog kunde Island berätta att tamfår står för omfattande betesskador i de unga skogarna. Åtgärder handlar i första hand om att skogen ska stängslas, inte fåren.
I andra länder, som Polen, kan skogsbrukandet vara förenat med rädsla. Den fredade vargen har brett ut sig och tusentals individer ryms i landet. Händelser som fått mycket uppmärksamhet de senaste åren gäller ett par par barn som blev bitna av en ensam varg. Vid ett annat tillfälle fick ett par skogshuggare vifta med rusande motorsågar för att hålla envisa vargar på avstånd.
Särskilt gripande var erfarenheter från Bosnien och Hercegovina. Där lämnas stora skogar orörda på grund av riklig förekomst av landminor. De utgör ett grymt minne av inbördeskriget vid Jugoslaviens upplösning i början av 1990-talet. Dödsfall förekommer alltjämt, inte minst bland minröjare. Landets dåliga finanser gör att röjning går långsamt. I skogarna bekostas den ofta av skogsbolag.
Olikheter till trots, mötet präglades av stor förståelse för att länderna har gjort olika val i sitt skogsbrukande.
Och på en punkt rådde särskilt stor enighet: att det är svårt att få gehör hos EU-kommissionen för att länderna har så olika förutsättningar. Detaljstyrning är något man vill se mindre av.
Johan Larsson, generalsekreterare för Föreningen Skogen, fanns på plats och berättade bland annat om den svenska skogsnäringens betydelse för landet samt hur skogsägandet ser ut.
– De här mötena är väldigt givande. Det finns så mycket som jag tar med mig. Tänk bara på den tyska föreningen som på kort tid har byggt upp en ungdomsorganisation med 1 500 medlemmar, och som fortsätter att växa. Där har vi något att lära, säger Johan Larsson.
Till det här mötet, 22 – 24 september, kom föreningar från Bosnien och Hercegovina, Island, Kroatien, Polen, Skottland, Sverige, Tyskland, Ungern och Österrike.
Nästa år blir mötet i Ungern.