Europas experiment – goda exempel? 

Skogsbruk i länder bara något tjugotal mil från Skåne – det kan väl inte skilja sig så drastiskt från hur vi gör här? Jodå. 

Under en privat resa till Polen gjorde skogsforskaren Mats Hannerz en avstickare ut i skogen och hittade flera spännande exempel på annorlunda sätt att tänka kring skötsel. Bland annat såg han hur bok och ek växte sida vid sida med tall i äldre skogar. Mitt i tallskogar med långsmala hyggen och luckor fanns också hägnade planteringar av lövträd.  

Intrycken födde idén till forskningsprojektet ”Kopiera, modifiera eller ignorera – vad kan kan södra Sverige lära från andra länders skogsskötsel?” som under förra året bedrevs inom ramen för det större programmat Fras om framtidens skogsskötsel i Sydsverige, där Mats Hannerz är kommunikationsansvarig.  

– Vi behöver se hur andra länder angriper de problem som klimatförändringarna för med sig. Polen visar lövträdsföryngring efter korridor- och luckhuggning i tallskog, Lettland är bra på björkskötsel och i Österrike sköter man skog i brant terräng med risk för ras och skred, berättar Mats Hannerz.  

Projektet gick i mål vid årsskiftet och nu ska en en rapport om europeiska exempel på skötsel som vi i Sverige kanske – eller kanske inte – kan lära av sammanställas. I arbetet med den åkte forskare från Fras till Polen och Tyskland under förra året för att se om det finns idéer som är värda att testa här hemma – kopierade rakt av eller modifierade efter våra förutsättningar. 

Bland annat finns det erfarenheter av hyggesfria metoder som vi kan lära av, nu när intresset för dem växer här hemma. 

– Tyskar och slovener kan till exempel berätta om vilka trädslag som fungerar tillsammans i skiktade, hyggesfria blandskogar med bibehållen kontinuitet, säger Mats Hannerz.  

Förutom det som görs i europeiska skogar i dag är det historiska perspektivet tankeväckande, noterar han. 

– Det var tyskarna som lärde oss trakthyggesbruk med kalhyggen. Nu inspireras vi av dem igen, men av ett helt annat skogsbruk, säger han. 

När Berlinmuren föll startade den tyska skogsrevolution som fortfarande pågår. Startskottet gick i Lübeck där den kända metoden för naturnära skogsbruk utvecklades och fick stadens namn (se faktarutan på sid xx). Såväl andra tyska regioner som andra länder på kontinenten följde snabbt efter.  

Bakgrunden var att Europas skogar var i dåligt skick efter 1900-talets krig och överavverkning.  

– I Centraleuropa planterades stora areal med gran och tall före och efter andra världskriget. Vi såg många avskräckande exempel på monokultur av barrträd på fel mark, berättar Mats Hannerz från forskarnas besök.  

Resultatet blev både skogsskador och uppretade medborgare.  

– Det var intressant att se resultaten och den skogliga motrörelse den här skogen lett till. Klimatfrågan och opinionen driver omställningen snabbare än hos oss, och det pågår en övergång mot nya, naturnära metoder, säger Mats Hannerz.  

I Tyskland har delstaterna egna regler för skogsbruket. Mer än hälften av skogen ägs av samhället och man är inte alltid i första hand inriktade på lönsamhet. Ofta är rekreation, markskydd och biologisk mångfald skogens främsta mål.  

I många förbundsstater ställer man om till lövblandskog, ibland även till kontinuitetsskog. I omställda skogar ökar virkesförråden snabbt. Hyggesstorlek varierar från 0,5 till två hektar. 

Ett problem som man brottas med är att varmare klimat med torrare somrar går illa åt boken. För att öka resiliensen planteras fler trädslag, inhemska lövträd blandas med exoter som douglasgran, rödek, japansk lärk och kustgran.  

Förbundsstater certifierade med PEFC tillåter obegränsad andel om de inte planteras nära reservat. Förbundsstater som är certifierade med FSC tillåter 20 procent. 

Även i andra centraleuropeiska länder än Tyskland ett naturnära skogsbruk en stark trend. Målet är oftast en skiktad skog med slutet krontak och endast naturligt förekommande arter, men de flesta skogar som har ställts om är fortfarande så unga att man inte kan se några resultat ännu.  

I dag sköts upp till 30 procent av Centraleuropas skogar med kontinuitetsskogsbruk, och omställningen fortgår. Termen definieras olika i olika länder och regioner. Vissa tillåter luckor på flera hektar och kalhyggen förekommer i alla länder utom i Slovenien som skiljer sig på flera sätt. Där infördes naturskogsbruk redan på 1940-talet, och privata markägare står för 75 procent av skogsinnehavet. 

Centraleuropas finkorniga, kalkrika jordar gör att förutsättningarna för skogsbruket skiljer sig från Nordens. Möjligheterna för olika skötselformer ökar med fler trädslag och stort inslag av exoter, men europeiska trädslag som tyskoxel, turkisk hassel och sykomor (tysklönn) skulle kunna ge bra avkastning även hos oss, tror forskare.   

 – Rätt trädslag måste stå på rätt plats, särskilt nu när klimatet ändras. Det är viktigt att sprida riskerna med många olika trädslag och skötselregimer, säger Mats Hannerz.  

Vi behöver forska och lära oss mer om dem, betonar han. 

– Plantering ger erfarenhet. Och vi får inte vara rädda att testa exoter – certifieringsgränsen på fem procent är ibland ett hinder för kunskapsuppbyggnad. 

Ska Sverige också ställa om till naturnära skogsbruk? Vi sparar redan mycket hänsyn, funderar Mats Hannerz. Så morgondagens skogar kommer inte att se ut som sextio- och sjuttiotalens. Andelen blandskog och alternativa skötselformer ökar. Hyggen är lättare att motivera i vår brandpräglade boreala skog än i Centraleuropa.  

Hyggesbruket kan dock utvecklas, och frågan är hur plantering och föryngring kommer att fungera på framtidens stekheta hyggen. När klimatet ändras gäller inte standardrecepten. Nya råd behövs om trädslag, plantering och skötsel. 

– Slutsatsen av projektet blev att vi ska ta hem idéer, men inte kopiera dem rakt av. Vi ska modifiera dem efter våra förutsättningar genom att prova, göra misstag och göra rätt nästa gång, säger Mats Hannerz. 

Mer läsning nedan:
Tre länder – tre omställningar. Dessutom: Det här är Lübeckmetoden.

Slovenien: Hyggen förbjudna sedan 1947 

Slovenien är ett litet och kuperat land och skogen utgör hela 58 procent av av landets totala areal. I EU är det bara Sverige och Finland som har större andel.  

Som skogsland som skiljer sig Slovenien en del från andra länder i Centraleuropa. Tre fjärdedelar av skogen är privatägd och fastigheterna är allmänhet små – antalet skogsägare är nästan lika stort som i Sverige, enligt Skogshistoriska sällskapet. 

Århundraden av överavverkning ledde till kalhyggesförbud redan 1947. Sedan dess gäller hyggesfritt och selektiv avverkning. Men även här planterades monokulturer av barr som nu drabbas av skador. Tall och vanlig gran tål inte värmeökningen, speciellt inte i de branta bergen. Cirka hälften av skogsråvaran kommer från sanitetshyggen. 

Skogsförvaltningens ambition är att vara naturnära, hållbar och multifunktionell. Slovenerna är så stolta över den att den ingår i ett icke-materiellt nationalarv. Bok, ek, tall och äkta kastanj finns bland de 71 inhemska trädarterna (Sverige har 29). Exoter tillåts undantagsvis. 

Flera svenska skogbolag, universitet och myndigheter har studerat den uppväxta, omställda skogen i Slovenien och dess brukande.  

Polen: Här satsas på löv

De hägnade lövträdsplanteringarna i tallskogarnas luckor är ett dyrt men kreativt sätt att skapa blandskog. Man kan se luckorna på 0,3 till 0,5 hektar som rutor i Google maps över nästan hela Polen.  

På landsnivå gäller numera rätt trädslag på rätt mark. Vissa regioner använder bara lokala trädslag och provenienser, andra planterar mycket exoter. Mycket skog har även planterats på jordbruksmark. Alm planteras för att finnas kvar i landskapet, oftast växer den upp och sätter frö innan almsjukan drabbar.  

Lövträdsplanteringarna innehåller trädslag som lönn, sykomorlönn, avenbok, bok, lärk och exoter som robinia och kaukasisk valnöt. Viss granplantering förekommer för naturvård. Längs vägarna planteras björk som brandskydd. 

Tyskland: 30 000 hektar död gran ska ersättas

I bergskedjan Harz i Tysklands centrala inland har 30 000 hektar planterad gran dött av torka och granbarkborre sedan 2018. Nu pågår restaureringsarbete, där de omfattande skelettskogarna ska skydda föryngringar av självsådd gran, sådda och planterade inhemska lövträd samt exoter som douglas, rödek och lärk.  

Målet är riskspridning med många olika trädslag. i fuktiga svackor planteras 20 till 30 procent gran, oftast tillsammans med bok. På ytor upp till två hektar planteras ett enda trädslag, men inslag av självsådd ger blandskog. 30 procent av arealen lämnas till fri utveckling. 

Lübeckmetoden: Så funkar det

Metoden utvecklades under 1990-talet särskilt för att tillämpas i Lübecks

stadsskogar. Den bygger enligt Skogskunskap bland annat på plockhuggning av träd när de nått en viss diameter och att luckor inte får vara större än 0,25 hektar. Naturlig föryngring är alltid huvudspåret, plantering görs bara undantagsfall och då bara med inhemska trädslag. 

Skogen ska alltid ha ett krontäcke. Trots att den bara får bestå av potentiellt naturlig vegetation tillåts upp till tio procent exoter. Referensytor med fri utveckling är vägledande för skötseln. 20-30 procent av träden blir evighetsträd. Nyetablering på åkermark förekommer, mest sådd av ek. Idealskogen innehåller minst 80 procent av den biomassa, död ved och trädslagsblandning som finns i naturskogen. 

Gödsling, röjning, bränning av biomassa, dikning och utfordring av vilt är förbjudet. Körning med maskiner är också förbjuden, avverkningen sker manuellt.  

Enligt Fras-forskarna är tillväxten i dessa skogar god och har nått 460 kubikmeter per hektar. Den ökar snabbt och avverkningen är bara två kubik per hektar och år. Först om 50 till 100 år, när volymerna har nått 700 till 800 kubikmeter per hektar, ska avverkningen ökas.  

Enligt forskarna minskar risken för torkskador med den här metoden, men det finns frågetecken för hur ekonomi, skötsel och avverkning fungerar, till exempel tillväxt och föryngring. Metoden kan passa för kommuner där rekreation och biologisk mångfald går före ekonomin, men vad händer när nedfallna träd gör skogen oframkomlig och farlig att vistas i? Luckor uppstår bara när träd har dött och forskarna frågar sig hur pionjärträdslag som björk, asp och ek påverkas när det inte finns ljusare luckor, liksom arter som behöver solbelysta miljöer. Hur klarar sig evighetsträd?  

fakta/fras
• Kopiera, modifiera eller ignorera? Ett projekt inom Fras där man studerat centraleuropeiska skötselmetoder för att utvärdera om de kan passa även i Sverige. En rapport är på väg, kommer eventuellt i sommar. 

• Fras (Framtidens skogsskötsel i södra Sverige) Ett forskningsprogram där SLU, Linnéuniversitetet och Skogforsk samarbetar med skogssektorn för att ”ta fram och sprida evidensbaserad kunskap om skogsskötsel för ett hållbart skogsbruk i södra Sverige”. Den första fasen löpte från 2018 till 2021 och nu pågår Fras II till och med 2026. 

UR SKOGEN 4/2025

/