Europas elever drar till skogs 

I över femtio år har Skogen i Skolan arbetat med att öka svenska lärares och elevers kunskaper om skog, natur och skogsbruk genom bland annat utomhuspedagogik och särskilt framtagna läromedel. Verksamheten –  nationellt samordnad av Föreningen Skogen som även ger ut SKOGEN – är inte unik i sitt slag. Det finns många liknande exempel från andra länder, inte minst inom Europa.  

Det handlar precis som här hemma om att ge medborgare en gedigen kunskapsbas och förståelse kring skog, men också om att väcka intresse för skogens verksamheter som en tänkbar yrkesbana.  

I Kroatien drivs flera Skogen i Skolan-liknande projekt, bland annat av ideella föreningar, men bakom det största står det statliga skogsbolaget Kroatiens skogar (Hrvatske sume). Enligt företaget är det godkänt av utbildningsministeriet och landets officiella.  

Konceptet för verksamheten har utvecklats av bolagets anställda med hjälp av ett nätverk av skogliga experter. Vanliga aktiviteter är att anställda hos bolaget ordnar skogsbesök tillsammans med barnen eller besöker deras skolor. 

Ana Juričić Musa som är kommunikationsansvarig på Kroatiens skogar berättar i en mejlintervju med SKOGEN att bolagets 17 regionala avdelningar jobbar med skolsamarbeten på alla nivåer, från förskola upp till universitet. 

Den absolut vanligaste aktiviteten för kroatiska Skogen i Skolan är dagsutflykter till skogen, där barnen får delta i arbetsgrupper anpassade efter ålder.  

– Det handlar om att komplettera det de lär sig i skolan om natur, förklarar Ana Juričić Musa. 

Fast viktigare än kunskap är själva upplevelsen, anser hon. 

– Barnen får lyssna till skogens ljud och känna lukten av träd och mossa. De får känna på skogsplantor och till och med smutsa ner händerna, skriver hon. 

Skogen används också för att få barn som är bördiga från Kroatien men bor i andra länder att lära känna landet och dess natur. Skogsbolaget bjuder till exempel in barn från Ungern till en femdagars skogsvistelse fylld med aktiviteter tillsammans med skogligt skolade pedagoger. 

med aktiviteter som skogsvandringar kombinerade med undervisning om skog och växter.  

– Barnen får skapa fritt med hjälp av stenar, pinnar och löv som de samlat in från skogen. Det kan bli vykort, mobiler och drömfångare, skriver Ana Juričić Musa.  

Hon berättar om uppskattad högläsning av berättelser skrivna av kroatiska barn om skogen – och möjlighet att se vilda djur. Tillsammans med jägmästare eller viltvårdare får barnen, under tystnad i ett jakttorn, invänta djuren på väl valda platser. 

I ett annorlunda projekt i norra Kroatien, kallat Globe, varvas undervisning med bidrag till forskningen under en skogsdag. Den inleds med ett undervisningspass om förutsättningar för skogens naturliga föryngring.  

Därefter blir det arbete i grupper där man genomför olika mätningar för att hjälpa forskare att kartlägga klimatförändringar. Bland annat mäts fuktighet, syreförekomst i jorden, förekomst av stenar och rötter med mera. Eleverna får notera utvalda trädslags mått och barkstruktur. Och, med vetenskaplig precision, anges exakt var mätningarna gjorts.  

Resultaten hamnar i en databas där de jämförs med bland annat satellitbilder.  

– I slutänden blir deras data ovärderlig hjälp för forskare världen över som studerar globala klimatförändringar, berättar Ana Juričić Musa.  

Hon vill gärna också lyfta något som är både enkelt och uppskattat: 

– Inget slår att plantera ett träd. Nästan alla aktiviteter avslutas med plantering av ett vänskapsträd. Det gör att barnen både minns dagen och det väcker deras intresse för att vårda andra träd, skriver Ana Juričić Musa.  

Ungern: Skogsvecka, vandringar & tävlingar 

Liksom Föreningen Skogen har motsvarigheten Ungerska skogsföreningen en aktiv roll i en rad pedagogiska aktiviteter både för vuxna och unga. Varje oktober anordnas exempelvis en skogsvecka över hela landet, där man bland annat vänder sig till skolklasser. 

Man har även ett väl utvecklat koncept liknande Skogen i Skolan, där pedagoger besöker skolor för att berätta om hållbart nyttjande av skogen.  

Precis som i Sverige sätter man ihop en skolskogsryggsäck och konceptet har även exporterats till Rumänien 

För ungerska skolungdomar anordnas något som kallas skogs- och vandringsläger under somrarna. Deltagarna vandrar fem till nio mil på en vecka och den ungerska skogsföreningen ordnar logi och tre mål mat om dagen samt undervisar om skog och natur- och kulturvärden. 

För gymnasieelever anordnas även en tävling för att, enligt föreningen, ge dem ”en objektiv bild av skogarna i Europa, och hur olika länders förutsättningar ser ut”. 

Litauen: Klubbar, lektioner & litteratur 

Föreningen Unga skogsvänner, en avdelning inom Föreningen för Litauens skogsbrukare, förmedlar kunskap om skog, natur och skogsjobb till skolelever. Lokala klubbar kan startas på skolor och i dag finns fler än 70 klubbar spridda över hela landet. 

De leds av frivilliga, ofta skogs- eller jägmästare, som kan vara anställda på statliga eller privata skogsföretag eller helt enkelt vara medlemmar i Litauens skogsbrukarförbund. Skogliga experter bjuds också in som gästtalare till slektioner som hålls av ordinarie lärare. 

Unga skogsvänners anor sträcker sig bakåt till 1920-talet och föreningen har egen flagga, emblem och sång. I början studerade man fåglar och ordnade trädplanteringsceremonier, men under efterkrigstiden fick klubbarna stor betydelse som hjälp vid plantering och underhåll av gränsområden. Sedan sent 1990-tal är målgruppen skogs- och naturintresserade skolbarn och studenter. 

Verksamheten utvecklas ständigt och omfattar nu bland annat nationella tävlingar och seminarier. Man tar även fram och distribuerar litteratur i skogskunskap. 

– Jag är särskilt glad över en bok med titeln ”Varför skulle jag vilja bli skogs- eller jägmästare?” Upplägget var en inbjudan till landets alla skolor, där eleverna fick bidra med teckningar och uppsatser på ämnet. Allt som kom in publicerades i boken, berättar Aidas Pivoriūnas på Föreningen för Litauens skogsbrukare, en organisation som vänder sig till yrkesverksamma inom skog.