Är satsningen på klonskogsbruk ett risktagande som kan fälla plantagebolagen? Nu dör klonerna på rot. Plötsligt och i massor. En miljödebatt är att vänta.
Om man går i stadsparken i den brasilianska industristaden Mucuri kan man läsa på träden vilka arter det är. ”Platan — exotiskt trädslag” står det på ett stort träd med lönnformade löv. Men på trädet intill, en eucalyptus med flagig bark, finns ett tillägg: ”Eucalyptus — exo-tiskt trädslag, invasivt”. En invasiv art, ett miljöskadligt ogräs alltså. I själva verket sprider sig inte eucalyptus vildare än platanen — annat än genom flitig plantering förstås. Skillnaden är att många i Brasilien hatar eucalyptus, främlingen från Australien. Trädet står enligt kritikerna för artfattigdom och utarmade marker. Och nu lär kritikerna få vatten på sin kvarn. ”Naturen slår tillbaka.”
Hittills har varken Brasiliens press eller miljöopinion fått nys om klondöden, konstigt nog. Vi kör förbi drabbade skogar på väg till Suzanos bruk och förädlingschefen Joao Flávio da Silva gör ingen hemlighet av problemet — trots att svensk skogspress är på plats. Han kallar det något underdrivet för ”clonal decline”. De bestånd vi ser är heldöda eller döende.
— Sjukdomen slår mot vissa kloner och vi har faktiskt ingen aning om vad det beror på. Bara hos oss är 10 000 hektar drabbade, åtta procent av plantagerna. Trädens lednings- banor, floemet, angrips. De kan inte transportera näring från bladen till rötterna.
De första angreppen upptäcktes för två år sedan. Och på det delvis svenska bolaget Vera-cell är skadorna minst lika allvarliga, där är tio procent av skogen angripen, uppger Joao Flávio. Suzano och Veracell försöker tillsammans med andra bolag ta reda på orsaken för att kunna välja bort känsliga kloner. Ännu famlar man i mörker.
Eftersom varje bestånd bara är planterat med en enda klon dör hela skogen. I Sverige, där kloner knappt används, måste man blanda flera i varje bestånd — en klonmix — just för att skogen ska överleva sådana problem. Men Suzano har inga planer på att lämna ”monoklonerna”.
— Vi kan ju upptäcka skadan redan ett år efter plantering och ersätta klonen med en annan. Bara ett års tillväxt går i princip förlorad, säger Joao Flávio da Silva.
Men det är en sanning med modifikation. Vi tittar tillsammans på nödavverkningar av fem år gamla bestånd. Dessutom är det ont om toppkloner. Bara tre nya introduceras varje år. Det finns också en risk att fattiga bönder som man har lockat att sätta eucalyptus på en del av sin mark drabbas av en kännbar förlust.
Klondöden har lärt Suzano att man måste vara expert på genetik om man ska investera miljardbelopp i industrier som är helt beroende av klonskogsbruk. I juli köpte man därför ett stort israeliskt-brittiskt genteknikföretag, Futuragene. Prislapp: en halv miljard kronor. Planen är förstås att få fram genetiskt modifierade plantor som växer ännu bättre och ger skräddarsytt virke. Men först måste labbet få stopp på klondöden.
BE