Hur kommer dina folkvalda att rösta i EU- parlamentet och vilka skogsfrågor tänker de driva kommande mandatperiod? SKOGEN ställde fem frågor till samtliga riksdagspartiers toppkandidater i parlamentsvalet. Under de kommande dagarna presenterar vi dem i bokstavsordning efter partiets namn.
I dag är det Socialdemokraternas tur och den som svarar är Sofie Eriksson, riksdagsledamot och kandidat i årets val.
Här är frågorna:
1. Vilken är den viktigaste enskilda skogspolitiska frågan för ditt parti att driva i EU- parlamentet den kommande mandatperioden?
2. Finns det något skogspolitiskt förslag inom EU i dag som ni vill arbeta mot, för att stoppa eller förändra?
3. Vilken enskild fråga eller politiskt förslag inom EU har störst påverkan på enskilda skogsägare i Sverige?
4. Vilket genomslag, anser du, har skogspolitiska frågor i den partigrupp som ditt parti tillhör?
5. Sammanfatta i max fem punkter hur EU:s skogspolitik ser ut om fem år, inför nästa parlamentsval, om ditt parti får fullt gehör för sin politik.
Så här svarade Sofie Eriksson:
1.
– Skogspolitiken är en nationell kompetens och ska så förbli. EU ska inte kunna detaljstyra skogspolitiken i Sverige.
– Däremot finns det frågor i EU som berör skogen i Sverige. Det är centralt att den svenska skogens intressen tas tillvara när EU reformerar den gemensamma jordbruksbudgeten nästa mandatperiod. Gårdsstödet är viktigt för många skogs- och markägare.
– Vi vill att en större andel av EU:s stöd ska gå till insatser för klimat- och miljöåtgärder så att markägare får bra förutsättningar att ställa om utan att drabbas lika hårt ekonomiskt.
2.
– Ett viktigt förslag som vi stödjer är det kommande systemet för certifiering av kolinlagring, som vi hoppas kunna anta innan EU-valet.
– Det kommer att öppna nya möjligheter för bättre ersättning för kolinlagring i skog och mark och det är väldigt viktigt för att ge de markägare som vill möjligheten att få bättre ekonomi för klimatnyttor de skapar genom att certifiera sig.
– Vi är kritiska till förslag som begränsar skogsägares möjligheter att balansera ekonomisk avkastning med miljömässig och klimatmässig hållbarhet, särskilt de som inte tar hänsyn till lokala förhållanden.
3.
– I dagsläget har EU:s taxonomiförordning, som definierar och klassificerar hållbara investeringar, en mycket stor påverkan. Hur skogsbruk inkluderas och definieras i den kan ha stor inverkan på tillgången till finansiering och stöd för hållbara skogsbruksmetoder.
4.
– De har ett stort genomslag i S&D. Det finns en tydlig förståelse för skogens multifunktionella betydelse för klimatet, ekonomin och samhället, vilket ger en god grund för att driva en för Sverige bra och balanserad skogspolitik på EU-nivå.
5.
– Respekt för nationell kompetens inom skogsområdet. Bättre ersättning till markägare som bidrar till klimat- och miljönyttor. Balans mellan biologisk mångfald och hållbart konkurrenskraftigt skogsbruk. Skräddarsydda regelverk som respekterar regionala och nationella förutsättningar. Skogen som en central del i EU:s gröna omställning och klimatarbete genom att skogliga produkter ersätter fossilbaserade produkter.