Låst artikel för våra prenumeranter
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa hela artikeln?
Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.
- Tillgång till artiklar på skogen.se
- Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
- E-tidning
- Mediaarkiv
Redan prenumerant?
Vad behöver du veta inför EU-valet? Det var grundfrågan som diskuterades av en panel med inspel från åhörarna vid ett seminarium arrangerat av Föreningen Skogen och Landshypotek bank.
Panelen bestod av Emma Berglund som är ansvarig för EU och internationella skogsfrågor hos Skogsindustrierna, Anders Grahn som är generalsekreterare på Sveriges jordägareförbund, föreningens egen generalsekreterare Johan Larsson, Landshypotek banks vd Per Lindblad samt Simon Westberg som är politiskt sakkunnig hos landsbygdsminister Peter Kullgren. Moderator var Landshypoteks hållbarhetschef Martin Kihlberg.
Under samtalet vittnade Simon Westberg om en EU-politik som till viss del bytt riktning efter kriget mot Ukraina. Allt mer har kommit att handla om konkurrenskraft och möjligheter till självförsörjning. En effekt av detta är att vissa länders intresse för det egna skogsbrukets möjligheter ökat, som hos Frankrike. Där har man börjat snegla på andra skogsnationer, som Sverige.
Andra paneldeltagare påminde om att det gäller för Sverige att hålla ögonen på vad såväl EU:s förslag till skogsövervakningslag och restaureringslag kan komma att innebära för svenska skogsägare. En utbredd uppfattning var att det slumrande förslaget till restaureringslag kommer att återuppväckas, troligtvis efter valet till EU-parlamentet i sommar.
Något som framhölls av flera är att EU-parlamentariker har stor möjlighet att påverka och att det därför är viktigt vilka som representerar Sverige.
Deltagarna på mötet fick dessutom bekanta sig med några nuvarande eller aspirerande EU-parlamentariker i förinspelade intervjuer. Det var intressant att höra hur skogen, på olika sätt, drivit på deras politiska hållning.
För Miljöpartiets parlamentskandidat Rebecka Le Moine var det förskräckelse över hur ett landskap förändras till oigenkännlighet efter en kalavverkning som blev en politisk drivkraft. Hur kan så stora förändringar tillåtas, medan detaljer som att plocka blåsippor eller ha hundar lösa är förbjudna, var en fråga hon ställde sig.
Bakom EU-parlamentarikern tillika kandidaten i årets val Emma Wiesners (C) insteg i politiken ligger ett stort klimatengagemang. Hon sökte sig först till Miljöpartiet, berättade hon, men det var i Centerpartiet hon mötte samma förståelse för skogens roll för klimatet som hon själv har. Emma Wiesner anser att skogen behöver brukas och att det är en stark anledning att värna äganderätten.
CITATET
”Därför är det helt avgörande vilka parlamentariker som väljs i årets EU-val. Våra företrädare behöver kunna se till helheten i unionen, samtidigt som de försvarar det lokala perspektivet.”
Sju företrädare för Skogssällskapet, bland annat regionchefer, i en debattartikel.