Det är regelverket kring utsläpp och upptag vid markanvändning (LULUCF) som ses över. Enligt förslaget ska Sverige ha som mål att öka kolupptagningen fram till 2030. Idag ligger nettoupptagningen på 37 miljoner ton per år. Det föreslagna målet är på drygt 47 miljoner ton årligen. Eftersom det är svårt för andra sektorer att på kort sikt öka kolbindningen blir det skogen som får stå för ökningen. Det innebär att avverkningarna måste minskas med 16 procent, enligt Svebio som är en intresseorganisation för bioenergi.
– Förslaget i EU-parlamentet får dramatiska konsekvenser både för det svenska skogsbruket och skogsindustrin liksom för vår energiförsörjning. De politiker som stödjer detta förslag måste ärligt redovisa konsekvenserna för inkomster, sysselsättning och energiförsörjning. Tiotusentals anställda och hundratusentals skogsägare är berörda, säger vd Gustav Melin i ett pressmeddelande.
Svebio har också en annan farhåga, nämligen att ett annat mer långtgående förslag går igenom. Det kommer från huvudrapportören i miljöutskottet, den finske EU-parlamentarikern Ville Niinistö från den gröna gruppen. Hans förslag skulle ge ett svenskt LULUCF-mål på 64,1 miljoner ton koldioxid. Enligt Svebios beräkning skulle detta leda till att avverkningarna i svenskt skogsbruk måste minskas med minst 33 procent. Ett hårt slag mot den svenska ekonomin, poängterar man.
– Det är naturligtvis orimligt att svensk industri och svenska skogsägare som redan samlar stora mängder av Europas utsläpp i sin skog ska tvingas sluta bedriva klimatvänligt skogsbruk bara för att en del av EU:s länder ska kunna fortsätta använda fossil olja, kol och naturgas under många år framöver, säger Gustav Melin.