Ett viktigt nyckeltal saknas i skogsdebatten

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
skogsdebatt,skydd av skog, Skogen
Foto: Mattias Westerberg, SKOGENbild.
DEBATT. Det saknas ett viktigt ekonomiskt nyckeltal i skogsdebatten! Nämligen 6 000 kronor. Så stor är samhällets förlust per skogshektar och år vid utebliven avverkning, enligt skogsägare Lars-George Hedlund.

Låt oss tänka att myndigheter vill skydda ett stycke produktionsskog från avverkning. Skogsägaren, i det här fallet, blir fullt kompenserad. Men vilka blir kostnaderna för resten av värdekedjan?

Annons
Annons

Detta nämns överhuvudtaget inte i skogsdebatten.

Faktum är att samhällets förlust på grund av utebliven avverkning i medeltal är 500 procent större än avverkningsnettot som skogsägaren går miste om.

För virke förädlas ju, till exempel i massabruk där hundratals personer arbetar. När en mängd logistik, forskning och utveckling adderats så är värdet fem gånger högre än virkespriset.

Det betyder förstås inte att virket ute i skogen är värt fem gånger mer än vid en virkesaffär. Men man kan göra en liknelse med bonden. Hen har naturligtvis inte vodkaflaskans butikspris i spannmålsvärde på åkern. Men om man förbjuder verksamheten på en viss jordbruksareal så minskar utbudet av råvara och då hamnar så småningom förädlingen någon annanstans.

När skogsbruk stoppas finns dessutom ytterligare en nackdel: Rundvirke är en skrymmande bulkvara som det är oproportionerligt dyrt och miljöbelastande att frakta. Förädling bör därför ske nära råvaran.

Men tillbaks till nyckeltalet som visar de verkliga kostnaderna för skogsavsättningar.

Här följer ett räkneexempel:

Avverkningen i Sverige ligger årligen på 75 miljoner skogskubikmeter fast mått under bark.

50 miljoner skogskubikmeter av detta kommer från slutavverkning med ett nettopris på 400 kronor skogskubikmetern. Således står slutavverkningsvirket för totalt 20 miljarder kronor per år.

25 miljoner skogskubikmeter kommer från gallring med nettopris på 100 kronor per kubik vilket ger totalt 2.5 miljarder kronor.

Vi kan alltså summera landets totala virkesnetto till 22,5 miljarder kronor .

Sveriges brukade skogsareal uppgår till cirka 23 miljoner hektar.  Det innebär att avverkningsnettot i snitt per hektar är 1000 kronor per år.

Men vi måste också ta hänsyn till det årliga exportvärdet på 123 miljarder kronor. Eftersom 80 procent av skogsprodukterna exporteras blir skogsprodukternas totala värde 153 miljarder kronor.

Samtidigt får vi räkna med att cirka 15 procent av skogsindustrins råvara importeras och en del råvara exporteras.  Det innebär att skogsprodukter värda 138 miljarder torde baseras på svensk råvara.

Med andra ord: varje svensk skogshektar genererar skogsprodukter värda i medeltal 6 000 kronor per år!

Det pratas mycket om att skogens samtliga nyttor, så kallade ekosystemtjänster, ska definieras och värderas. Men hur ska vi kunna ha en saklig debatt när de ekonomiska kostnaderna för att undanta skog från brukande så kraftigt undervärderas?

Kan det verkligen vara så att ingen brytt sig om att dividera 120 miljarder i export med 23 miljoner hektar skogsmark = 6000 kronor.

Vart har detta så viktiga ekonomiska nyckeltal tagit vägen i skogsdebatten?

LARS-GEORGE HEDLUND

Skogsmästare och skogsägare i Skredsvik

Fakta, uträkningar: Som källa användes Skogsstyrelsens statistikdatabas om avverkningar samt Skogsindustriernas branschstatistik i sammandrag.

Opinion
Publicerad:
  • Norra Skogsägarna nöjda med 2019

    Kategorier: Norra Skogsägarna
    Norra Skogsägarnas resultat för 2019 landade på 110 miljoner kronor före skatt. Det är en sänkning med 17 miljoner jämfört med året innan. ”Ett gott resultat med tanke på på världsmarknaden”, anser föreningen.
  • Annons
  • Kristina Wallertz

    Doktorsbana började med röjsåg

    PRISTAGARE. I början lockade röjsågen mer än teoretiska studier, men i dag är Kristina Wallertz är en av landets främsta forskare på snytbaggar och annan föryngringsproblematik.
  • Virkesstudion #26 – Besök på Föreningen Skogens nya kontor

    Kategorier: Virkesstudion #26
    Denna gång besöker Virkesstudion tidningen SKOGEN. Där diskuteras aktuella ämnen ur det kommande numret, som exempelvis hur den nya klassningen av massaved fungerar, med chefredaktör Bengt Ek.
  • Annons
  • Bengt Ek, chefredaktör och ansvarig utgivare

    Var  besvärlig  med  detaljerna!

    Är virkessäljare för flata i förhandlingen när de säljer sitt virke? Ja. Det tycker i varje fall många som har svarat på månadens fråga från tidningen SKOGEN nyligen.
  • Anpassad gallring ger artskydd

    Kategorier: lavskrika, gallring, artskydd
    Lavskrika behöver täta skogar om den häckar nära bebyggelse. Längre bort från husen kan den häcka i öppna skogspartier. Genom anpassad gallring kan man alltså både bruka skogen och värna lavskrikan.
  • Annons