Etiken i praktiken

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Anna Karin Malmborg
Anna Karin Malmborg
I år är det 25 år sedan Föreningen Skogen formule­rade sina etiska riktlinjer för skogsbruk. Har de hängt med? Är de tillämpbara i praktiken? Vi lät en skogs­ägare applicera dem på sitt eget brukande.

Utöver lagar och regler finns det många yrkes- och intressegrupper som har självpåtagna etiska regler – tydliga riktlinjer för hur en gemensam värdegrund kan tillämpas i praktiken och finnas närvarande i det dagliga arbetet.

Annons
Annons

Varför inte även i skogsbruket, frågade sig Föreningen Skogen som då hette Sveriges skogsvårdsförbund. Sagt och gjort, för 25 år sedan presenterade föreningen åtta punkter för hållbart och ansvarsfullt nyttjande av skog. De togs fram av en grupp med bred representation i skogsbruket och är tänkta att vara rättesnören för alla som äger skog eller är verksamma i skogen och som vill ställa sig bakom dem.

Hur funkar föreningens riktlinjer i verkligheten i dag, ett kvarts sekel senare? SKOGEN tog med sig de åtta punkterna och åkte till Ljungsbro i Östergötland för att prata etik i praktik med skogsägaren Anna Karin Malmborg.

1. Jag brukar skogen uthålligt.
– Det är helt självklart i dag. Att ­bruka skog är ett särskilt ansvar, vi vill ju att det ska finnas välskötta skogar kvar till våra barn. Att bruka hållbart innebär ju också att satsa på bra virkeskvaliteter genom att exempelvis ha välgallrade ­skogar.

2. Jag brukar skogen med hjälp av beprövad kunskap.
– Skogen är familjens största gemen­samma intresse. Min make jobbar med skogliga frågor och vi fortbildar oss ständigt. Det är ­viktigt att man tar del av ny kunskap, att man inte ratar metoder bara för att de inte fungerade för någon på 1970-talet.

3. Jag brukar skogen så att biologisk mångfald kan upprätthållas.
– Etik är att vara miljömedveten. Vi an­vänder självklart giftfria plantskydd mot ­skadedjur. Vi behåller en hel del löv i granskogen och lämnar kvar död ved. 
– Tyvärr är naturvårdsorganisationernas ­budskap ofta ensidiga och bakåsträvande, det handlar bara om att stoppa något. Jag saknar konkreta förslag på hur vi kan fortsätta bruka skogen på ett sätt som inte belastar miljön. I Holland hade miljöpartiet för tio år sedan som vision att flyget ska vara fossilfritt år 2050, inte att man ska förbjuda det. Den inställningen kan vi lära av i Sverige.

4. Jag tar ansvar för att skapa ekonomiska värden av skogen.
– Skogen betyder så mycket för vår ­välfärd. Jag kan ju bara titta på mig själv: Som bibliotekarie på Linköpings universitet har jag en skattefinansierad lön. Klart att jag vill att skogen på bästa sätt ska fortsätta att bidra till den och allt annat som bekostas med skatter i vårt samhälle.

5. Jag brukar skogen så att andra näringars intressen kan tillvaratas.
– Vi har arrenderat ut jakten och försöker göra skogen fin för sommarstugeägare och andra. Vi har märkt att det som markägare är väldigt svårt att hävda sin rätt när andras hänsyn brister. Det händer att folk parkerar stora maskiner i vår skog, dumpar ris och jord eller ställer ut byggmaterial. I vissa fall hade man bara behövt ringa till oss så hade vi kunnat hitta en lösning. 

6. Jag tar hänsyn till de värden som gör skogen till en rekreationskälla.
– Skogen är så viktig för svenskarnas sinnliga värden, alla borde få vistas i den. Här ser jag ett hot när man tänjer på gränsen för allemansrätten, särskilt genom att bedriva närings­verksamhet på annans mark. Den här typen 
av verksamheter kan drabba gemene mans ­möjlighet att söka lugn och rekreation. För den enskilde skogsbrukaren innebär det i någon mening att man förlorar tillgången till sin skog. 
– Man pratar ofta om det faktiska sli­taget, men har inte möjligheten att vara i skogen ett värde för den som bedriver sin verksamhet där? Låt oss säga äventyrsevent eller liknande som faktiskt borde komma markägaren till del? I värsta fall kanske allemansrätten börjar ifrågasättas. Det behövs tydliga regler. Jag är inte så mycket för förbud, men kanske behövs en kampanj om allemansskyldig­heten i samhället?

7. Jag beaktar historiska och kulturella värden i skogslandskapet.
– Att vårda kulturminnesmärken känns som en väldigt naturlig del av ­skogsbruket. Vi lever dessutom i en tid när många suktar efter det gamla.

8. Jag kommunicerar med min omvärld.
– Vi är med i vägsamfällighetsföre­ningar vid båda våra skiften. Deras möten är bra tillfällen att berätta om vad som är på gång i vår skog. Men information räcker inte alltid. När vi slutavverkade ett avskilt område fick vi ändå klagomål. Någon som bodde en bra bit bort tyckte att det blivit blåsigare på tomten. 
– Ibland störs jag av stadsbors natur­roman­tiska syn på skogsbrukande. Man bortser från att det ger arbetstillfällen och välfärd. Jag och Henrik är själva stadsbor, även om vi ser oss som lantisar i exil, men jag tycker ändå att det är ett problem att landsbygden styrs så mycket av dem som bor i staden.

Nerkortad artikel ur SKOGEN 6-7/2018
Läs SKOGEN-numret digitalt - som prenumerant eller lösnummer»

 

Publicerad:
Bild för Karin Lepikko
Karin Lepikko
Reporter
  • Auktion gav rekordbidrag till cancerforskning

    Olofsfors fortsätter att auktionera ut ett rosa skogsmaskinband till förmån för forskning om bröstcancer. Årets auktion gav 155 000 kronor
  • Annons
  • Tomas Sundström

    Sommarens bränder skapade rusning

    NEDRINGD. När sommarens skogsbränder rasade ringde hundratals skogsägare till Dalarnas försäkringsbolag och ville försäkra sin skog, men många av dem fick ställa sig på väntelista. 
  • Kanadensiskt storföretag köper Vida

    Kanadensiska  Canfore, en av världens största tillverkare av trävaror och pappersmassa, köper 70 procent i sågkoncernen Vida. Prislapp: närmare 4 miljarder kronor.
  • Annons
  • Naturskyddsföreningen tar avstånd från skogsrapport

    Naturskyddsföreningen kritiserar den nya rapporten om hur skogens tillväxt ska öka. Organisationen var en av Skogsstyrelsens samarbetspartner under det förberedande arbetet.
  • Investerar för att slippa dålig lukt

    Kategorier: Sunpine, råtalldiesel
    Sunpine, som tillverkar råtalldiesel, har haft problem med dålig lukt vid fabriken i Piteå. Nu investeras 2,2 miljoner kronor för att komma till rätta med problemet.
  • Annons