Studier har gjorts av granskogar som planterats på 1990-talet då kraven på generell hänsyn kom. Det innebar att enstaka eller grupper av lövträd, samt evighetsträd, började lämnas kvar på hygget.
SLU-forskarna har jämfört 32 hyggen varav hälften initialt var kalhuggna, medan hälften hade sparade lövträd.
Resultaten blev tydliga, det finns fler fågelarter i bestånden med sparade lövträd.
Mest påtagligt, enligt ett nyhetsbrev från SLU Alnarp, är skillnaden för hållhäckare samt arter specialiserade på lövträd som spillkråka, nötväcka och entita. Granskogsfåglarna var lika vanliga i samtliga bestånd.
– Vår slutsats är att i det här fallet fungerar den generella hänsynen, Trots att lövträden utgör en ganska liten del av grundytan bidrar de till en mångfald av fåglar, säger professor Matts Lindblad.
Om studien Evighetsträden identifierades. Antalet lämnade träd i de sexton bestånden var i genomsnitt tio per hektar, med ganska stora variationer mellan dem. Vanligaste evighetsträd var bok, björk och ek.
Dessa bestånd jämfördes med sexton som varit helt kalhuggna.
Fåglarna identifierades nästan uteslutande genom deras läten. Forskarna återvände flera gånger till förutbestämda GPS-positionerade platser för att lyssna och lokalisera fåglarna inom en radie på 30 meter.
Källa: Nyhetsbrev från institutionen för sydsvensk skogsvetenskap vid SLU Alnarp.