Energived drar ifrån vrak

När timmer vrakas får skogsägaren ofta men inte alltid en ersättning. Det är dock sällan den är lika hög som priset på den energived som eldas av värmeverken.

Den stora prisskillnaden är ett resultat av att priserna på energi har stigit kraftigt de senaste två åren.

Skogsägaren och Södramedlemmen Nils-Olof Thörnqvist i Vimmerby i Småland skickade redan ifjol tillsammans med Michael Andersson en skrivelse till Södras styrelse med anledning av att ersättningen för vrakat timmer inte ökade i samma takt som priset på bränsleved.

För ett år sedan var prisskillnaden 180 kronor hos Södra. I dag har den sjunkit till 140 kronor när bränsleveden ligger på 520 kronor per kubikmeter fub för blandade trädslag och ersättningen för vrakat timmer är 380 kronor.

– Nu har ju priserna stigit, men det gör inget om det stiger ännu mer. Jag tycker inte riktigt vi tjänar det vi skulle göra om vi jämför med andra. Intäkten från en slutavverkning ska räcka till investeringar och skötsel under många år i skogen, säger Nils-Olof Thörnqvist.

Han är självverksam skogsbrukare och känner därmed inte riktigt av de ökade avverkningskostnaderna som många som säljer ett avverkningsuppdrag har gjort.

– Men priset på plantor och drivmedel har också gått upp, konstaterar han.

Södras styrelse skriver i ett svar till Nils-Olof Thörnqvist att incitamenten för en korrekt aptering minskar om ersättningen för vrak är hög.

Det handlar alltså inte så mycket om det vrakade timrets värde i förhållande till energivedens eller massavedens, utan om att man vill uppmuntra att virket sorteras rätt.

Om vi skulle höja priset för vraktimmer alltför mycket medför det sannolikt att volymen vrak till sågverken skulle öka

Vidare skriver Södras styrelse: ”Om vi skulle höja priset för vraktimmer alltför mycket medför det sannolikt att volymen vrak till sågverken skulle öka. Det leder till att en ökad volym transporteras till sågverket för att sedan vrakas och transporteras vidare vilket medför stora kostnader.”

Södra hör till de virkesköpare som i sina timmerprislistor anger hur stor ersättningen är för vrak. Till dem hör även Mellanskog som ersätter vrak med 365 kronor per kubikmeter fub – men betalar 405 kronor för energived – och Norra Skog som ersätter vrak med priset för lägsta timmerkvalitet.

Men alla anger inte vrakersättningen i timmerprislistan, visar en genomgång som SKOGEN gjort av de prislistor på avverkningsuppdrag som är med i tidningens prisjämförelse. Ersättningen skiftar också beroende på sortiment och geografiskt område.

Stora Enso anger ingen siffra och det gör inte heller Sveaskog i sin prislista för Norrbotten och Västerbotten. Sveaskog betalar dock 300 kronor per kubik fub för vrakat gran- och talltimmer i Svealand och södra Norrland.

Holmen anger lite olika ersättning för vrak, beroende på var i landet inköpet sker. I södra Norrland ersätts stockar som inte uppfyller kvalitetskraven för timmer, men väl för massaved, med 325 kronor per kubik.

I Holmens såg och massabruk i Braviken betalas grantimmerstockar som duger till massaved med samma pris som sekunda granmassaved, det vill säga 485 kronor per kubik, medan talltimmer som vrakas betalas med 280 kronor.

Nätraälven betalar massavedsdugligt timmervrak med 250 kronor, Norrhälsinge 325 kronor, Höglandssågen 350 kronor och VVDS 100 kronor.

SCA, Nordic Wood och Qbik ersätter vrak fullt ut vid avverkningsuppdrag.

Johan Blomqvist som är virkeschef på Nordic Wood skriver i ett mejl till SKOGEN att företaget har väldigt bra entreprenörer som är duktiga på att sortera och att vrakandelen därför blir låg. Han konstaterar att ”vi kan därför ta risken med att det eventuellt faller ut någon liten vrakandel”.

Anders Ringsell som är vd för Qbik påpekar att när det är företagets entreprenörer som apterar och sorterar på avverkningsuppdragen tar Qbik helt enkelt ansvar för eventuella vrak i timmervältan.

Men eftersom ingen maskinförare kan se dolda fel i stocken och ingen skog är fri från vrak har företaget sannolikt vrakandelar i nivå med andra aktörer, spekulerar han.

I ett mejl skriver han: ”Har man för lite vrak har man optimerat för dåligt, då ligger för mycket timmer i massavedsvältan.”

FAKTA / VRAK

• För att bli inmätt som sågtimmer måste stocken vara avverkad av levande stamdel, fri från lagringsröta och insektsskador samt vara fri från kol, sot, sten, metall och plast.
• För vrak orsakade av kol, sot och metall utgår normalt sett ingen ersättning från någon virkesköpare.
• En undersökning 2019 av andel vrak visar att 4,8 procent av tallstockarna och 3,6 procent av granstockarna vrakas.

Källa: Biometria, virkesköparna

Skogforsk pejlar större grotuttag

Grotuttaget i skogen kan öka från nio till 24 terawattimmar, enligt den senaste skogliga konsekvensanalysen. I tre projekt ska Skogforsk försöka ta reda på hur det ska gå till. Ett projekt handlar om att vidareutveckla ett verktyg för att prognostisera grotvolymer med skördardata och att genomföra regionala uppskattningar av potentiella grotvolymer. I ett annat projekt ska Skogforsk undersöka hur kolförrådet i mark och bio­massa påverkas av markberedning och grotuttag i 14 tioåriga bestånd.

Det tredje projektet undersöker hur skördeintensiteten påverkar skogsmarkens långsiktiga produktionsförmåga.