Energipris räddar skitskifte

Konfliktbestånd, ett bortglömt eller vanskött skifte långt bort på fastigheten, en igenvuxen gammal betesmark eller sly- och trädbevuxna åkerkanter och åkerholmar. Runt om i vårt land står massor av volym och stampar till ingen nytta. Åtminstone ekonomisk sådan.

Tidigare har låga priser gjort att det inte har lönat sig att ut den här typen av energived, men det hindret är delvis undanröjt nu. I alla fall i södra Sverige, där ­priserna är om inte riktigt i topp så åtminstone på en acceptabel nivå.

– Grotpriserna är fortfarande vettiga. För några år sedan fick man inte mer än åttio-nittio kronor per megawattimme, nu ligger det kring 210, säger Lars Haraldsson som är skogsmaskinentreprenör i Vikbolandet i Östergötland.

Han samarbetar ofta med skogsvårdsentrepre­nören Håkan Johansson och maskinföraren Carl Magnus Simonsson och tillsammans erbjuder de en lång rad tjänster till både markägare och skogs­företag. Skörd av bioenergi från skogen är en.

– Avverkningstakten har gått ner och då kommer mindre grot ut ur skogen. Då blir de här mindre ­jobben vi tittar på en extra volym för marknaden, säger Håkan Johansson.

Han driver företaget Kolmårdens Skogsservice med huvudsaklig verksamhet i Östergötland och Sörmland. Han har jobbat som egenföretagare i skogen sedan 1997, först som manuellhuggare fram till ­Gudrun-stormen och därefter som planerare åt ­Holmen. För sex-sju år sedan började han anställa folk och bredda verksamheten till skogsägare i regionen. Det handlar om plantering, motormanuell avverkning, avancerad trädfällning, skotning, råd­givning, förvaltning med mera.

Det senaste tillskottet i verksamheten handlar ­alltså om uttag av bioenergi i en småskalig modell. Tanken är att identifiera bestånd dit det inte lönar sig att frakta stora maskiner med kostsamma etableringsavgifter.

– Lars Haraldsson och jag samarbetar i detta och vi har precis kommit i gång. Upplägget är att vi jobbar direkt mot markägarna. Om de vill kan vi sköta om försäljningen också, annars säljer de själva från bilväg, säger Håkan Johansson.

Lars Haraldsson hade redan en lämplig grävmaskin, en Volvo-bandare i  åttatonsklassen som har utrustats med ett klippaggregat. Klippen kommer från finska JAK och klarar av stammar på upp till 25 centimeter.

Skotningen hanteras med en Vimek 870.2 som har en lastkapacitet på sju ton. Den köpte Håkan Johansson ny förra sommaren och snart har den passerat de ­första tusen timmarna.

– Jag hade en Vimek 610 tidigare, men bytte in den mot denna som är mer kraftull och stabil. Den har mycket bättre arbetsmiljö också, här kan jag sitta i tio-tolv timmar utan problem, säger han.

Båda ekipagen flyttas smidigt med exempelvis ett lastväxlarflak som är enkelt och prisvärt att hyra in från många åkerier i regionen.

Objektet den här dagen är omkring 1,5 hektar stort och ägs av Lösings häradsallmänning.

– Här kör vi på timme och kunden säljer själv det vi får ut. Det är en gammal inäga som har glömts bort och vuxit igen. Tanken är att det ska planteras gran här när vi är klara, säger Lars Haraldsson.

Grävaren spakas den här dagen av Carl Magnus Simonsson. Att köra entreprenad- och skogsmaskiner har han lång erfarenhet av, men klippaggregatet med flerträdshantering är däremot en ny bekantskap.

– Jag har bara kört ett par dagar, men nu börjar jag få kläm på det och blir allt snabbare. Infästningen är fast och inte en pendel. En fördel med det är att jag kan kontrollera precis hur trädet faller och samtidigt bära med mig det.

Framåt ser han att klippen även skulle kunna användas i förstagallringar som aldrig blivit röjda.

– Det finns bestånd där det inte är någon ekonomi i att göra en vanlig gallring, men med de bränslepriser vi har nu kan det här vara ett alternativ, säger Carl Magnus Simonsson.