Enligt förslaget ska stiftens skogsförvaltning ställa om och utgå från fyra hållbarhetsdimensioner: andlig, ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet.
Inriktning på biologisk mångfald, klimatnytta och social välfärd framhävs tydligare och respekt för urfolksrätten skrivs in i kyrkoordningen.
Stiften ska få ett tydligare ansvar ”att prioritera andra värden än uthållig totalavkastning”, skriver Kyrkostyrelsen i ett pressmeddelande.
Göran Enander som gjorde kyrkans interna utredning om dess framtida skogsförvaltning säger till Dagens Nyheter att han är missnöjd med avsaknaden av övergripande mål.
När man förvaltar en förmögenhetsmassa på 43 miljarder vore det naturligt, anser han.
– Man har inte tagit ställning till de allra viktigaste frågorna – hur mycket skog ska man skydda? Hur ska man införa naturnära skogsbruk? Och hur ska det här reviderade kalhyggesbruket se ut, säger han till tidningen.
Vid en pressträff under onsdagen med ärkebiskop Martin Modéus och förste vice ordförande i kyrkostyrelsen Wanja Lundby-Wedin (S) kom frågan upp om målet för skyddad skog.
Förslaget säger visserligen att 20 procent av den produktiva skogen ska avsättas för att gynna biologisk mångfald. Men det har inte skrivits in som ett krav om nationellt mål i utredningen.
Att det är kyrkostyrelsen som sätter ramar och riktmärken men att det är stiften som har ansvaret för att utforma målen, framhölls på pressträffen. Det är med andra ord stiften själva som avgör hur mycket skog som kan avsättas regionalt.
– Stiftens förutsättningar varierar, det ser väldigt olika ut i Norrland och Skåne, sa Martin Modéus.
Wanja Lundby Wedin sa att det idag är svårt att veta vad som är en rimlig gräns för hur mycket skog som ska skyddas. Det kan rent av vara så att mer skog än vad som hittills föreslagits kan bli aktuellt.
– Förra året var det ett av stiften som redan var uppe på 18 procent. Ett mål på 20 procent kanske visar sig vara för lågt, sa hon.
ANDERS DANIELSSON
KARIN LEPIKKO