Sedan i höstas håller verksamheten vid det nystartade Skogsskadecentrum på att byggas upp. Centrumets uppgift är att övervaka, förebygga och åtgärda de ökande skogsskadorna och det ska sammanlänka forskare och experter från olika instanser.
SLU har fått 30 miljoner kronor i anslag för att starta centrumet.
Förutom storm, skogsbrand, vilt och barkborrar ökar även nya skadegörare och sjukdomar. Klimatförändringar, växtimport och skogsbruk gör det ibland värre.
– Det förändrade klimatet och det faktum att inhemska arter utsätts för skadegörare ger en kombinationseffekt. Inhemska rovinsekter får det allt svårare och ekosystem förändras så snabbt att många arter inte hinner parera, säger forskaren Jonas Rönnberg som är centrumets föreståndare.
Skogsskadecentrum ska arbeta både med plötsliga händelser och långsiktiga skador. Det har tidigare varit svårt att analysera och åtgärda aktuella händelser, men nu blir det förhoppningsvis lättare att samverka tvärvetenskapligt, hoppas Jonas Rönnberg.
SOM ETT NÄTVERK
Centrumet är uppbyggt som ett nätverk mellan olika aktörer i skogssektorn och finns alltså inte på någon enskild ort eller institution. I stället ska olika aktörer inom till exempel akademin, organisationer, myndigheter och industrin samverka och förhoppningsvis finna synergier i kampen mot alla typer av skogsskador. Inte minst hoppas man på nära samarbete med näringslivet.
En forskarskola med tio doktorander och nya forskningsprojekt ska startas med fokus på kunskapsutveckling och strategier för att begränsa skadorna. En central analysfunktion ska hjälpa analytiker att arbeta med resultat från SLU:s forskare.
Ledningen för centrumet och analysfunktionen bereder forskningsanslag och en kommunikatör sköter informationen till och kontakterna med skogsbranschen och allmänheten.
– Tidigare har skogsskadefrågorna kommit och gått. Forskarna har varit beroende av externa forskningsanslag.
Nu finns det rörelsemedel som kan komma till användning snabbare än om forskarna själva söker från olika fonder, säger Jonas Rönnberg.
SAMHÄLLET KAN PÅVERKA
En annan fördel är att samhället kommer att kunna påverka vilka frågor som ska prioriteras för ögonblicket.
För att arbetet ska bli förankrat i verkligheten efterlyser Jonas Rönnberg påverkan och intryck utifrån, det vill säga utanför den akademiska världen.
– För att kunna prioritera och koppla till praktiken måste praktiken vara med. En extern referensgrupp kommer att brytas loss från Skogsstyrelsens skogsskyddskommitté.
Gruppen kommer att hjälpa Skogsskadecentrumet med att testa idéer baserade på forskningsresultat, men även ge influenser till ny prioriterad forskning.
– Kanske kan de föras in i skogsbruket denna väg, säger Jonas Rönnberg.
Stödpengarna från centrumet ska inte bara gå till nystartade projekt, utan även pågående. Ett exempel är modelleringsprogrammet Heureka, ett digitalt verktyg som i dag beräknar skoglig tillväxt och som forskarna hoppas ska kunna utvecklas till att även analysera risker och konsekvenser för skogsskador. Till exempel skulle man kunna skapa modeller med Heureka över hur skador kan utvecklas vid olika händelser, som värmeböljor eller nya insekter.
FÖRSTÅ KLIMTFÖRÄNDRINGARNA
Modellerna kan även ge bättre förståelse för hur klimatförändringarna påverkar skogen och hur skötseln kan anpassas för att minska effekterna av klimatförändringar.
Forskarna ska även arbeta med annan ny teknik för skadeövervakning. Handhållna instrument med dna-teknik kan till exempel upptäcka skador tidigt och fjärranalys med drönare underlättar kartläggning av skador.
Skogsnäringen stödjer centrumet, men kan inte påverka vilka forskningsresultat som publiceras. Utöver akademien, industrin och skogsnäringen är även bland andra WWF en av intressenterna.
– Jag hoppas vi får med alla så det känns och märks att det inte är forskarnas lekstuga, utan att alla ingår här. Även forskningen ska ske i samverkan.
Läs mer om Skogsskadecentrum på dess webbplats, www.slu.se/skogsskadecentrum.
UR SKOGEN 3/2022