”En seriös debatt om avskogning,  tack”

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Svedjebränning i Laos. Foto: Björn Svensson, SKOGENbild.
DEBATT. Det har i decennier funnits en önskan att beskriva avskogningen så alarmerande som möjligt, överskattningar har varit det normala. En seriös diskussion om avskogningsfrågorna och den globala markanvändningen skulle nog inte skada, skriver Reidar Persson, Tankesmedjan SIFI.

 

Människan har oroats över ”skogsförstörelsen” sedan i alla fall Platons dagar. Under kolonialtiden oroades skogsfolk över avskogningen i tropikerna genom svedjejordbruket och det skapades därför skogsreservat. 

Annons
Annons

Nu oroas många över att avskogningen i tropikerna ökar koldioxidutsläppen och orsakar stor förlust av biologisk mångfald. Det har i decennier funnits en önskan att beskriva avskogningen så alarmerande som möjligt så överskattningar av avskogningens storlek har varit det normala.  I sammanfattning tror jag mig, med dagens kunskap, grovt kunna beskriva dagens situationen som nedan:

  • Det finns globalt cirka 4 miljarder hektar (30 %) med ”skog”.
  • Under historiens gång har 30-40 % av ursprunglig skog försvunnit.
  • Bruttoavskogningen är i dagsläget cirka 9 miljoner hektar/år och nettoavskogningen cirka 3 miljoner hektar/år. Både brutto- och nettoavskogningen tycks minska.
  • Huvudorsaken till avskogningen är att det är mer lönsamt att använda marken för något annat än träd. Odling av så kallade kolonialgrödor är nu ofta en orsak. Gräver man djupare i bakomliggande orsaker blir allt mycket komplicerat.
  • Avskogningen har upphört i flertalet i-länder och den har också upphört eller minskat i en del så kallade u-länder.
  • Dagens trender pekar mot att den globala nettoavskogningen upphör. 
  • Det finns inga snabba och enkla lösningar på avskogningsproblemet.

 

STARKT VARIERANDE UPPGIFTER

Det går dock att krångla till allt. Man kan argumentera för att skogsarealen är någonstans mellan en och sju miljarder hektar. Beroende på definition kan man hävda att avskogningen är någonstans mellan en och 50 miljoner hektar per år.

Avskogningen har under senare år blivit het eftersom den hävdas ligga bakom en stor del av ökningen av COi atmosfären (som orsakar global uppvärmning). Ett FN-program (REDD) försöker hitta former för att betala u-länder för att behålla sina skogar istället för att hugga ner dem och till exempel etablera jordbruk. Detta är dock synnerligen problematiskt. Potentialen i minskad avskogning är också mindre än vad som normalt hävdas.

Ser vi på dagens industriländer så var det i flertalet en snabb avskogning på 1800-talet. Detta gav problem och det uppstod motkrafter. Skogarna började komma tillbaka och skogsarealen öka (den så kallade  transitionen). Samma sak börjar nu hända i några u-länder. Det beror framförallt på ekonomisk utveckling.

 

INTE ALLTID HÖGSTA PRIORITET

Kort sammanfattat vill jag hävda att det är mycket svårt att snabbt minska avskogningen. Den orsakas av starka ekonomiska och sociala krafter. Lösningen på avskogningsproblemet ligger nog i det som kan kallas ”utveckling”. Frågan är också om minskad avskogning alltid ska ges högsta prioritet? 

Avskogning kan ibland vara mycket negativ både för miljö och människor, men det är inte alltid så. Ibland kan faktiskt avskogning leda till en ekonomisk utveckling som minskar fattigdomen. Under senare år har miljön ofta satts i centrum av exempelvis  biståndsorganisationer. Det är kanske dags att åter försöka sätta människan i centrum. 

Avskogningsfrågan är nog inte så tydligt svart och vit som många tycks tro, utan mycket är grått. Det tycks ofta bli fel, eller åtminstone kännas fel, hur man än gör. Orangutanger och svältande barn kan ställas emot varandra. En seriös diskussion om avskogningsfrågorna och den globala markanvändningen skulle nog inte skada!

REIDAR PERSSON

Detta är en sammanfattning av en längre, debatterande analys som du kan läsa här

Publicerad:
  • Värmekarta

    Naturvård med ekonomitänk

    FORSKNING. Om man kan skydda skog som är dyr att avverka kan man gynna både ekonomiska och biologiska värden och även undvika konflikter. Forskare vill utveckla en metod att identifiera lämpliga områden.
  • Annons
  • Timmerbil vid mätstation

    Nu kan mer rötved bli massaved

    SYSTEMBYTE. Massavedens nya kvalitetsklasser kan göra dagens energived till massaved. I alla fall i högkonjunktur. På sikt kan det höja virkespriserna.
  • Ulf Rydja

    Klimatguide ger framtidsfrågor en skjuts

    Hur ska man tänka om klimatet och den egna skogen? En tankeväckande möjlighet att få några svar finns med Skogsstyrelsens klimatguide på nätet. SKOGEN testar.
  • Annons
  • Hjälp forskare att rädda asken

    ”Hjälp oss att rädda den utrotningshotade asken”. Nu ber forskare om allmänhetens hjälp att hitta friska träd som behövs för att få fram en ny, frisk askpopulation.
  • Ökad försäljning av limträ

    Limträ tar andelar i byggbranschen trots minskat bostadsbyggande.
  • Annons