”En livsstil som ger lycka” 

Ett vanligt jobb i veckorna och skogsarbete snudd på varje helg. Så ser det ut för många självverksamma skogsägare och så ser det ut för Camilla Logarn. Inte för att hon måste, utan för att hon vill. 

Det kan vara med planteringsröret, med röjsågen, eller allra helst; med motorsågen. 

– Jag trivs med att jobba fysiskt, man blir skönt trött efteråt. Och så blir det så fint efteråt. Det är tillfredsställande att komma tillbaka till ett ställe ett par år senare och se hur det blev, säger Camilla Logarn. 

Som 25-åring blev hon med skog tillsammans med dåvarande partnern. Sedan dess har Camilla köpt till två grannfastigheter och i dag förfogar hon över 82 hektar, varav 67 hektar produktiv skogsmark. 

Många år jobbade hon ensam i skogen, men på senare år har hon fått sällskap av sambon Rolf Stråth. 

– Men han fick ta motorsågskörkort innan han fick följa med mig ut i skogen, säger hon och skrattar. 

Camilla har genom åren utbildat en lång rad självverksamma skogsägare inom Södra och Säker skog. Dels på motorsåg och röjsåg, dels i teoretiska ämnen som skogsfastighetens olika värden och affärsutveckling med skogen som bas för kvinnliga skogsägare. 

SKOGEN hälsar på hos Camilla en krispigt kylig men solig förmiddag i mitten av februari. Fastigheten ligger i byn Kärr, tre mil sydväst om Växjö.  

Vid en stor förstagallring i ett granbestånd häromåret lämnades en mindre del kvar för att den var lite för ung och klen vid tillfället. Här håller nu Camilla och Rolf på att göra färdigt. Det blir massaved som leveransvirke och även lite brännved till eldstäderna i boningshuset som ligger centralt placerat på fastigheten. 

När motorsågens första tank för dagen är tom blir det dags för rast och fika. 

– Fika är viktigt! Det brukar bli två eller tre tankar per dag. Vi självverksamma räknar tiden i tankar, säger Camilla. 

För henne är friheten att bestämma själv den främsta drivkraften att vara självverksam. Ekonomin kommer i andra hand. 

– Om du bjussar på din egen tid kan det bli lönsamt, särskilt om du planterar eller röjer själv. Men gallringen som vi gör här är ju egentligen ekonomiskt värdelös, för det tar så lång tid. Det Roffe och jag gör på några helger hade en maskin gjort på en och en halv timme. 

Ändå gör de det, och Camilla återkommer till frihet och självbestämmande: 

– Frihet under ansvar. Det är häftigt att bestämma själv hur skogen ska utvecklas. För mig är det lika intressant med vanlig produktionsskog som med naturvård, men de båda inriktningarna måste gå hand i hand. Intäkterna från produktionsskogen behövs för att finansiera naturvården. Särskilt om man har lån på fastigheten, säger hon. 

I dag har Camilla avsatt cirka 13 procent för det som inom Södras skogsbruksplan kallas naturvård orört (NO), vilket innebär att inga insatser görs. Ett exempel är en gammal granskog med mycket död ved runt en igenväxt sjö. Här finns också en högmosse med riktigt grova tallar över ett tätt växande och doftande täcke av pors. 

Camilla började som sagt sin skogsägarkarriär i 25-årsåldern. Intresset väcktes redan på lantbruksskolan i mitten av åttiotalet där hon förvånad upptäckte att hon hade talang för att köra motorsåg. 

– Jag tyckte att det var roligt och fick beröm, vilket gjorde att jag ville bli ännu bättre. 

Med över 30 års erfarenhet som självverksam är Camilla rätt person att leverera handfasta råd till de SKOGEN-läsare som funderar på att bli mer aktiva i skötseln av sin skog. Det första hon trycker på är att skaffa sig en mentor: 

– Försök att hitta en granne eller någon annan att dela dina planer med. Här kan man få väldigt mycket bra rådgivning. Och så kan man komma tillbaka med fler frågor allt eftersom. 

En annan viktig grundpelare är att skaffa kunskap, praktisk såväl som teoretisk. 

– Körkort för motorsåg och röjsåg är ju givet. Du lär dig otroligt mycket på de här utbildningarna. Det finns också många bra kurser på Skogsstyrelsen, och de olika skogsägarföreningarna, men även på universitet och högskolor. Kursen Hållbart familjeskogsbruk på Linnéuniversitetet är mycket användbar, tipsar Camilla. 

Väl ute i skogen med motorsågen eller röjsågen i näven gäller det att också värdera sin tid och sin kapacitet. Vad klarar jag själv att hantera på ett säkert sätt och vad som lämpar sig bäst att lämna till proffsen? Det är några frågor man behöver ta ställning till. 

– Gör en plan och tänk igenom hur mycket du orkar med. Och ta reda på vart du kan vända dig för att få hjälp om du inte hinner med så mycket som du hade tänkt. 

Börja lugnt alltså, och utveckla självverksamheten i takt med att kunskap och erfarenhet växer. Belöningen är enligt Camilla stor: 

– En livsstil som ger tillfredsställelse på många olika plan. För mig är det lycka och välbefinnande att jobba i skogen. 

Tips: Camillas fem bästa

 Här är Camilla Logarns främsta tips till dig som vill bli självverksam: 

MENTOR Hitta en mentor, en erfaren skogsägare som du kan fråga om råd. Då kan du undvika de värsta nybörjarmisstagen. Mentorn kanske även har redskap och maskiner som du kan låna eller hyra. 

UTBILDNING Det finns ett stort utbud av kurser och utbildningar. Hitta de som passar bäst, beroende på dina förkunskaper. Motorsågskörkort på minst AB-nivå och gärna även röjsågskort är givet för att kunna arbeta säkert och effektivt. 

UTRUSTNING Köp inte all tänkbar utrustning direkt. Basbehovet är motorsåg och röjsåg (inklusive utbildning), skyddskläder och diverse verktyg. Ett sådant startkit går att komma över för runt 30 000 kronor. På längre sikt kan en fyrhjuling eller traktor med huggarvagn vara nyttiga investeringar. 

TID Ta inte i för mycket, börja på en rimlig nivå. Värdera din tid och utgå från att allt tar längre tid än du har tänkt. Engagera gärna släkt och vänner, exempelvis när du ska plantera. Kolla upp vart du kan vända dig om du inte hinner med. 

MER ÄN MOTORSÅG Självverksamhet är mer än bara motormanuellt arbete i skogen. Det handlar exempelvis att vara aktiv i planeringen av skogsskötseln, beställa tjänster och sköta bokföringen. Ju mer man lär sig, desto roligare blir det. 

UR SKOGEN 3/2025