Liksom efter Gudrun undrar vi nu om den stora branden har koppling till klimatförändringarna. Men ingen kan svara på det för en enskild väderhändelse. Däremot känns det som något nytt när en brand rusar fram uppåt en mil på några timmar. Och experter har redan tidigare varnat för att brandrisken ökar, främst i södra och mellersta Sverige. I USA har bränderna flerdubblats på några årtionden och presidenten – i det som var klimatskeptikernas hemland – kopplar ihop det med nya väderförhållanden.
Efter Gudrun har det svenska skogsbruket på allvar börjat anpassa sig till ett stormigare klimat. De sena gallringarna har till exempel minskat betydligt. Nu är det dags att börja ställa om skogsbruket för andra risker.
Det finns ganska många enkla åtgärder. Under sommarens skyfall kunde många konstatera att större vägtrummor och systematisk rensning av dem är två konkreta åtgärder. Att undvika gran på tallmark är också lågt hängande frukt – åtminstone om det inte vore för älgen. På ett möte för skogsägare tidigare i sommar talade en tjänsteman från Skogsstyrelsen sig varm för bok långt upp i landet för att sprida riskerna på fler trädslag, riskerna för klimatchocker, skadegörare, tjälbortfall och storm.
Men egentligen står skogsbrukaren, stor som liten, rådvill. På de flesta områdena har vi för dålig kunskap för att ta rationella beslut – och ingen erfarenhet alls.
Hur utvecklas klimatet egentligen? Hur sköter man en brandsäkrare skog? Finns ”brand- och torksäkrae” utländska trädslag? Hur bevarar vi den biologiska mångfalden när klimatzonerna flyttar norrut snabbare än arterna kan röra sig? Behövs nya strategier mot svampar och insekter? Kan vi ta vara på bränt virke och bränd mark bättre? Hur hanterar vi bristen på tjäle, risken för försommarfroster, stigande grundvatten i norra Sverige och ändrad utlakning? Hur ska försäkringarna se ut? Vilka rutiner behöver vi lägga om? Hur ska man organisera sig inför storbränder?
Det behövs förberedelser på alla fronter. Lokalt engagemang, nya idéer, forskning, utlandsstudier och inte minst kalkyler när gamla erfarenheter av sannolikhet och risk förändras! Kort sagt, det behövs ett brett engagemang i frågan.
Ps: Engagemanget för skogen verkar inte tryta, ens i sommarvärmen. I sommar har Föreningen Skogen fått 440 nya medlemmar. Välkomna! Kanske har ni vänt på frågan: Hur tar man vara på de nya möjligheterna i ett varmare klimat?!
SKOGEN 8-2014