Efter domedagen

Bild för Bengt Ek Written by Bengt Ek On the
Domedagen kom inte år 2012, så som en del tolkat mayakalendern. För somliga skogsägare kom den dock i slutet av juli 2014. Åtminstone kan det kännas så när naturens makter härjar fritt.
Bengt EkLiksom efter Gudrun undrar vi nu om den stora branden har koppling till klimatförändringarna. Men ingen kan svara på det för en enskild väderhändelse. Däremot känns det som något nytt när en brand rusar fram uppåt en mil på några timmar. Och experter har redan tidigare varnat för att brandrisken ökar, främst i södra och mellersta Sverige. I USA har bränderna flerdubblats på några årtionden och presidenten – i det som var klimatskeptikernas  hemland – kopplar ihop det med nya väderförhållanden.
Efter Gudrun har det svenska skogsbruket på allvar börjat anpassa sig till ett stormigare klimat. De sena gallringarna har till exempel minskat betydligt. Nu är det dags att börja ställa om skogsbruket för andra risker.
 
Det finns ganska många enkla åtgärder. Under sommarens skyfall kunde många konstatera att större vägtrummor och systematisk rensning av dem är två konkreta åtgärder. Att undvika gran på tallmark är också lågt hängande frukt – åtminstone om det inte vore för älgen. På ett möte för skogsägare tidigare i sommar talade en tjänsteman från Skogsstyrelsen sig varm för bok långt upp i landet för att sprida riskerna på fler trädslag, riskerna för klimatchocker, skadegörare, tjälbortfall och storm.
 
Men egentligen står skogsbrukaren, stor som liten, rådvill. På de flesta områdena har vi för dålig kunskap för att ta rationella beslut – och ingen erfarenhet alls.
Hur utvecklas klimatet egentligen? Hur sköter man en brandsäkrare skog? Finns ”brand- och torksäkrae” utländska trädslag? Hur bevarar vi den biologiska mångfalden när klimatzonerna flyttar norrut snabbare än arterna kan röra sig? Behövs nya strategier mot svampar och insekter? Kan vi ta vara på bränt virke och bränd mark bättre? Hur hanterar vi bristen på tjäle, risken för försommarfroster, stigande grundvatten i norra Sverige och ändrad utlakning? Hur ska försäkringarna se ut? Vilka rutiner behöver vi lägga om? Hur ska man organisera sig inför storbränder? 
 
Det behövs förberedelser på alla fronter. Lokalt engagemang, nya idéer, forskning, utlandsstudier och inte minst kalkyler när gamla erfarenheter av sannolikhet och risk förändras! Kort sagt, det behövs ett brett engagemang i frågan.
 
Ps: Engagemanget för skogen verkar inte tryta, ens i  sommarvärmen. I sommar har Föreningen Skogen fått 440 nya medlemmar. Välkomna! Kanske har ni vänt på frågan: Hur tar man vara på de nya möjligheterna i ett varmare klimat?!
 
SKOGEN 8-2014
 
Annons
Annons

Publicerad:
Bild för Bengt Ek
Bengt Ek
Chefredaktör och generalsekreterare
  • ”Slopa biotopregistrering vid avverkningsanmälan”

    Skogsstyrelsen vill sluta registrera nyckelbiotoper i samband med avverkningsanmälningar. Det framgår av ett förslag som idag går ut på remiss.
  • Annons
  • Virkesupplägg, björk

    Ny fond investerar i Baltikum

    FINANS. Det är ont om skogs­fonder, konstaterade SKOGEN i ett temanummer om investeringar förra året. Men tidigare i somras börsnoterades svenskförvaltade Skogsfond Baltikum. 
  • ”Rangliga plantor blir fin skog med tiden”

    Kategorier: debatt, Peter Engblom
    SKOGENdebatt. Vi håller med skogsägarna om att levererade plantor inte var i fullgott skick,  men vi bedömer att de kommer att ge fin skog med tiden. Det skriver Peter Engblom från SCA Skog Norrplant i en replik.
  • Annons
  • Tv-spelskontroll styr skotare på distans

    Skogforsk utvecklar just nu en skotare som kan köras med fjärrstyrning. Som ett första steg styrs den på distans med en tv-spelskontroll.
  • Artificiell intelligens tar upp kampen mot barkborren

    Med hjälp av artificiell intelligens ska kartor tas fram som visar var risken för angrepp av granbarkborre är som störst. Kartorna kommer att finnas på Skogsstyrelsens webbplats i början av nästa år.
  • Annons