När kostnaderna pressas för i varje enskilt steg, det vill säga markberedning, plantering och röjning, blir totalkostnaden högre än om någon tagit helhetsansvar för beståndsanläggningen.
Men att se till helheten kan innebära att man måste byta entreprenörer, till någon som kan hantera hela kedjan med lämpliga metoder och utrustning.
Skogstjänstemännen som beställer tjänsterna oroar sig då för att man tappar relationerna med dagens lokala entreprenörer som anses vara engagerade, ha bättre lokala nätverk och – framför allt – medverkar i de lokala virkesköpen.
– Det här är alltså en hög tröskel att ta sig över för en organisation när virkesanskaffningen har högsta prioritet och skogsvården har en låg status i verksamheten, säger Helena Gålnander vid Skogforsk.
I studien talade Skogforsk med representanter för ett skogsföretag samt en större skogsvårdsentreprenör.