För mer än tio år sedan gick svensk skogsindustri frivilligt över till lågsvavligt marint bränsle. Alltså långt innan de nya och hårdare lagkraven trädde i kraft hösten 2014, skriver Skogsindustrierna i ett pressmeddelande.
Lågsvavligt bränsle är mycket dyrare än högsvavlig bunkerolja och hård kritik mot de nya reglerna har framförts eftersom basindustrierna i Norden missgynnas jämfört med globala konkurrenter, som har högre utsläppsnivåer.
När direktivet infördes beräknades prisökningen bli 50–75 procent.
– I september 2015 kunde konstateras att lågsvavligt bränsle var knappt 100 procent högre än bunkerolja. Effekten blev alltså värre än vad som förutspåddes, säger Karolina Boholm.
Räddningen har varit de sjunkande världsmarknadspriserna på olja det senaste året. Merkostnaden har inte blivit så stor som befarat, men det är ointressant att jämföra med vad sjöfrakter kostade för två år sedan, anser Skogsindustrierna.
– Det intressanta är den relativa skillnaden mellan vad en svensk industri får betala jämfört med en utländsk konkurrent. Skogsindustriernas medlemmar vittnar om att en transport från Brasilien till Rotterdam är billigare än motsvarande från Sverige och att det därför finns risk att utsläppen flyttar till andra länder, så kallat svavelläckage, säger Karolina Boholm:
Hon menar att det är hög tid för regeringen att agera:
– En lägsta kompensation vore att anslagsfinansiera isbrytningen. Idag betalas den av varuägarna via farledsavgifterna, men det borde ske via statens budget. Alla andra transportslag har ju snöröjning via statens anslag så transportslagen behandlas olika.
Fakta
Svaveldirektivet innebär att svavelhalten i marint bränsle bara får vara 0,1 procent i farvattnen i norra Europa. I större delen av världen gäller 3,5 procent (bunkerolja). Från 2020 gäller 0,5 procent i övriga delar av EU och från 2025 0,5 procent i övriga delar av världen. Bakom direktivet finns den internationella sjöfartsorganisationen IMO samt lagstiftning inom EU.
Skogsindustrin använder sjöfart i stor utsträckning, i genomsnitt 60 procent av all export går sjövägen, ungefär 8 miljoner ton massa och papper samt 7 miljoner kubikmeter sågade trävaror (år 2013).