Dyrt att vara oanträffbar 

7 oktober 2021 Skogsägaren är enligt lag ansvarig för bevakningen då räddningstjänsten avslutar en insats mot skogsbrand. För den som inte är anträffbar kan det bli dyrt. Men de berörda, inklusive skogsägarna, har blivit duktigare på brandberedskap

Dyrt att vara oanträffbar 

Just nu håller en arbetsgrupp med representanter från bland annat räddningstjänsten, skogsägarrörelsen, försäkringsbolag och skogsbranschen på att ta fram checklistor för bevakning efter skogsbrand. Arbetet samordnas av Rolf Björheden från Skogforsk.  

SKOGEN frågade honom om det är vanligt att man inte får tag på markägaren – och om det i så fall har hänt att de fått betala skadestånd för att de uteblivit. Han ställde frågan vidare till företrädare för räddningstjänsten i arbetsgruppen. De kände inte till något fall där skogsägare tvingats betala skadestånd, men däremot förekommer det att skogsägaren får betala ersättning då räddningstjänsten lagt ut eftersläckningen på entreprenad.  

Men inte heller det är vanligt. 

– Det kan röra sig om något eller några enstaka fall av hundra där räddningstjänsten inte kunnat överlämna bevakningsarbetet till skogsägaren. Men det förekommer också att bevakningen utförs på entreprenad i samförstånd med skogsägaren som inte alltid har möjlighet att själv utföra arbetet, berättar Rolf Björheden. 

Räddningstjänsten kan även ibland, mot ersättning, tillhandahålla enklare utrustning till skogsägare. 

Rolf Björheden anser att alla, inklusive skogsägarna, har blivit mer på tårna sedan de stora bränderna 2018.  

TIDSKRÄVANDE DETEKTIVARBETE

I den mån det är svårt att få kontakt för bevakning handlar det oftast om mindre, privata skogsägare. Det kan bli ett tidskrävande detektivarbete mitt i brandbekämpningen för räddningstjänsten. 

– Man har tillgång till fastighetsregistrets uppgifter, men där finns ju bara namn och adress, inga telefonnummer. Man får vara påhittig och söka i Eniro, Ratsit och andra källor och kanske höra med virkesköpare och försäkringsbolag. Ofta kan en granne berätta var skogsägaren finns, säger han. 

– Här skulle man önska att fastighetsregistret kompletterades med uppgifter om mejladress och telefonnummer. Kanske finns det hinder med GDPR, men det borde ju gå att ha ett slutet register enbart för räddningstjänsterna, säger han. 

I dagsläget ser rutinerna för hur man ordnar bevakning – ofta kallat eftersläckning – väldigt olika ut för olika räddningstjänster. Det vill arbetsgruppen ändra på genom att ta fram checklistor för efterbevakning. Målet är att de ska vara klara till nästa brandsäsong, det vill säga våren 2022. 

– Bevakningen är otroligt viktig. 2018 i Hälsingland var det uppblossande tidigare släckta bränder som stod för den värsta förstörelsen. De bränderna blir ofta omöjliga att släcka. Man tvingas arbeta främst för att avgränsa och hindra spridning, säger Rolf Björheden. 

Om arbetsgruppen Består av företrädare för räddningstjänster, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Brandskyddsföreningen, skogsbolag, skogsägareföreningar, försäkringsbolag samt Skogforsk. 

UR SKOGEN 9/2021

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Eric är ny på Biometria i södra Sverige
SkogsJobb