Men det ger en ökad valmöjlighet för de markägare som kanske har andra mål med sitt skogsbrukande än traditionell virkesproduktion, säger Jonas Cedergren, projektledare för Skogsstyrelsens projekt kring kontinuitetsskogar och hyggesfritt skogsbruk.
Vad menar du med viss ekonomisk förlust, frågar SKOGEN?
En minskad lönsamhet med 10 till 35 procent i de skogar som vi på Skogsstyrelsen studerat i kontinuitetsskogsprojektet, svarar Jonas Cedergren.
Trakthyggesbruket, det vill säga ett skogsbruk med kalavverkningar, har dominerat svenskt skogsbruk i omkring femtio år. Vissa svårspridda arter som är beroende av lång skoglig kontinuitet är därför extra utsatta i dagens skogslandskap. Skogsstyrelsen driver sedan år 2005 ett projekt kring hur man ska kunna identifiera skogar som inte kalavverkats på minst 300 år, så kallade kontinuitetsskogar, och hur naturvärden i dem ska kunna bevaras. I projektet ingår också att titta på alternativ för hur man kan bedriva hyggesfritt skogsbruk, det vill säga ett skogsbruk utan kalavverkningar.
− Hyggesfritt skogsbruk är ingen totallösning på naturvårdsproblemen i skogsbruket, men det kan bli ett viktigt verktyg. Dels eftersom det innebär att vi kan bruka skogar utan att störa den långsiktighet som vissa arter behöver för att överleva, dels för att vi kan åstadkomma en mer effektiv naturvård än vid traditionellt trakthyggesbruk, säger Göran Enander, generaldirektör på Skogsstyrelsen.