Duell: Höggallrat eller låggallrat?

Bild för Annika Perslid Written by Annika Perslid On the
Kan man duellera i gallring. Jo, i tidningen SKOGEN möts höggallrat och låggallrat i en rafflande duell.

Lennart Eriksson och Folke PetterssonLennart Eriksson och Folke Pettersson
SKOGEN har tema gallring och vi tar upp vad som händer vid olika gallringsmetoder – eller när man inte gallrar alls.
Och, framför allt, höggallrat och låggallrat duellerar i en artikel av Teresia Borgman.

Annons
Annons

Så här säger duellant Lennart Eriksson, pensionerad forskare från SLU.

Tidningen SKOGEN 2/2017Du läser nu ett smakprov ur tidningen SKOGEN.
Prova 3 nr för endast 99 kr»

– Jag förespråkar höggallring. Fördelarna är en grov medeldiameter i uttaget, vilket sänker avverkningskostnaden per kubikmeter. Det möjliggör ett tidigare uttag, vilket är positivt eftersom det snabbar på beståndsutvecklingen. Det blir också bättre kvistkvalitet i kommande virkesproduktion. Höggallring ger större timmerandel och bättre ekonomi, säger han.

– Med höggallring menar jag att gallra fram friska, oskadade kvalitetsdanande stammar i mellandimensionerna, så kallad kvalitetsgallring. Metoden passar flera trädslag, framför allt tall där kvaliteten belönas prismässigt, men även gran.

– Med höggallring förutsätter jag samma uttagsstyrka som i annan gallring. Teoretiskt finns även renodlad höggallring där enbart de grövsta träden tas ut, men det räcker inte, säger Lennart Eriksson.

Och så här tycker duellant Folke Pettersson, forskare inom skogsskötsel på Skogforsk.

– Jag förespråkar låggallring. Det viktigaste är att det blir betydligt bättre ekonomi för hela omloppstiden. Vinsten med höggallring är kanske en tusenlapp bättre netto vid förstagallringstillfället, men sedan blir intäkterna lägre jämfört med låggallring.

– Efter låggallring har beståndet högre rotvärde, dimensionsutvecklingen blir snabbare och volymtillväxten per hektar blir högre. Värdeskillnaderna ökar med tiden och vid slutavverkning är de betydande- till fördel för låggallring,

– Gallring betyder lite för totalekonomin för en skogsägare, slutavverkningen står för 85- 90 procent av intäkterna. Det gäller att få fram värdefulla slutavverkningsbestånd. De grövre träden bör stå till slutavverkning och uttaget inriktas mot de klenare, säger Folke Pettersson

Vill du läsa mer om gallringsduellen och gallring överhuvudtaget?

Läs SKOGEN 2/2017 

Publicerad:
  • Bokdöd

    Ingen bot för bok

    SKADEGÖRARE. Forskarna vet inte om bokdöden kommer att fortsätta spridas. Klart är att den inte kan stoppas.
  • Annons
  • Spelteknik gör jobbet lättare

    Att köra skogsmaskinkranar med kranspetsstyrning ger maskinförarna en betydligt bättre arbetsmiljö. Dessutom sparar skogsbruket tid och därmed pengar. 
  • Här ska spån bli olja

    Kategorier: biodrivmedel, pyolysolja
    Under hösten påbörjas bygget av Europas första anläggning där sågspån omvandlas till råvara för biodrivmedel, så kallad till pyrolysolja.
  • Annons
  • Komatsu modell 895

    Skotarförsäljning skjuter fart

    MARKNAD. Skotarförsäljningen visar tecken på att öka jämfört med i fjol och ny etta på försäljningslistan är Komatsu. Även den genomsnittliga lastvikten ökar.
  • Forskningsmedel till skog och naturvård

    Nu finns 18,8 miljoner kronor att söka till forskning och kunskapsspridning om skog och naturvård.
  • Annons