Du kan inte ana vad som hände när jag öppnade rapporten

Bild för Bengt Ek Written by Bengt Ek On the
FÖRENINGEN SKOGEN KOMMENTERAR. Skogen binder kol där den står och växer. Fångar upp kolet ur luften och bygger ved av det. Rapar ut syret. Hur kan då folk påstå att det är bättre för klimatet att avverka skogen? Tänkte jag. Och så öppnade jag rapporten från Skogsstyrelsen och Lantbruksuniversitetet…

Och i rapporten hittade jag ett diagram!

Annons
Annons

”… Ett diagram”, tänker du besviken. Finns det något tråkigare?

Ja, det finns det antagligen! Men diagram är trista och tråkiga och...

De kan vara alldeles, alldeles talande.

Stapeldiagrammet visar hur de svenska skogar som inte brukas växer i framtiden. Det är skogar som alltså inte ger oss dasspapper och trähus och oljefri fjärrvärme i elementen och fruktkött i billiga juicer (jo, det lär förekomma). Utan skogar som vi låter stå för att åldras till glädje för de av skogens innevånare som behöver gammal skog. Som polargullpudra, bokskogslöpare och den vackra lilla nornan.

Men vad visar då det mystiska diagrammet? Jo, när den här åldrande skogen blir äldre binder den upp allt mindre kol (ljusgrönt). Träden ruttnar på rot och avger allt mer kol igen (vitt). Suger upp syret och rapar ut koldioxid.

Skogsbrukandets förespråkare pekar på poängen med att avverka den skog som inte behöver skyddas. Då används virket som bränsle eller i trähus. Kolet från det uppeldade virket hamnar visserligen i luften igen, som om man eldat olja. Men nya träd växer upp på samma plats och binder kolet en gång till. Nu finns kolet i träden igen men oljans kol ligger kvar i marken. Så småningom huggs skogen ner ännu en gång och eldas i stället för olja, igen. Ny skog växer upp. Oljan ligger fortfarande kvar i marken. Men nu är vi inne på ett tidsperspektiv som kanske bara skogsbrukare bryr sig om. Vi snackar generationer, inte mandatperioder.

Vid det här laget är vi till höger i diagrammet, eller till höger om diagrammet. Där den orörda skogen samlar på sig väldigt lite kol: Nya träd växer upp i urskogen, lika många dör. Lika mycket kol finns kvar i skogen. Förbättringen av klimatet tog slut för länge sedan och om skogen stod så överallt eldade vi kanske vidare med olja.

Däremot är den orörda skogen vid det här laget toppen för polargullpudran och hennes vänner som älskar gammal skog med döda träd.

Och när jag tittar där till höger på den krympande ljusgröna stapeln i diagrammet hoppas jag att gullpudran fortfarande lever då: att vi har räddat klimatet med ett aktivt skogsbruk och ändå bevarat de gamla skogarna där pudran bor.

Det hände i varje fall något när jag öppnade rapporten. Ett diagram visade att det kan vara bra för klimatet att avverka skog. Om man bara planterar ny. Och om en del skog får stå kvar orörd. Som den skog som finns i diagrammet, den skogen var ju till för polargullpudran, bokskogslöparen och alla andra vänner av skugga och ruttnande ved.

Andra kanske tycker att diagram är tråkiga. De har kanske inte slagit upp rapporten. Det går snabbare att twittra.

”Sluta med att hugga ner den gamla urskogen. Dåligt för gullpudran!” (66 tecken)

Eller:

”Bruka skogen, det är bra för klimatet, välståndet och jobben!” (61 tecken)

Äpplen och päron helt enkelt. Diagrammet handlar om päronen: Att använda skogen är bra för klimatet, på sikt.

Vilken frukt ska vi ha? Brukad skog? Orörd skog? Jag föreslår fruktsallad.

 

Hela rapporten Skogliga konsekvensanalyser 2015 hittar du här.

Publicerad:
Bild för Bengt Ek
Bengt Ek
Chefredaktör och generalsekreterare
  • ”Rangliga plantor blir fin skog med tiden”

    Kategorier: debatt, Peter Engblom
    SKOGENdebatt. Vi håller med skogsägarna om att levererade plantor inte var i fullgott skick,  men vi bedömer att de kommer att ge fin skog med tiden. Det skriver Peter Engblom från SCA Skog Norrplant i en replik.
  • Annons
  • Tv-spelskontroll styr skotare på distans

    Skogforsk utvecklar just nu en skotare som kan köras med fjärrstyrning. Som ett första steg styrs den på distans med en tv-spelskontroll.
  • Artificiell intelligens tar upp kampen mot barkborren

    Med hjälp av artificiell intelligens ska kartor tas fram som visar var risken för angrepp av granbarkborre är som störst. Kartorna kommer att finnas på Skogsstyrelsens webbplats i början av nästa år.
  • Annons
  • Jacob Edlund, Biometria

    Kritiserade mätmetoden dominerar fortfarande

    MATRISFUB. Ett år senare har fortfarande inget av sågverken börjat använda den nya formen av topp-rot-mätning som Biometria rekommenderar. Matriserna är fortfarande kvar.
  • Baltspecial i Virkesstudion 

    I avsnitt 17 av Virkesstudion står den baltiska virkesmarknaden i fokus.
  • Annons