Drönare kan fixa täckningen 

Tekniken för fjärrstyrning av skogsmaskiner är här. Det säger Petrus Jönsson, biträdande programchef för driftsystem på Skogforsk, efter ett lyckat försök med drönare som ansluter till 5g-nätet och fixar mobiltäckning där sådan normalt saknas. 

Men teknik är en sak, verklighet en annan. Petrus Jönsson tonar ner förväntningarna om att inom kort kunna köra en skogsmaskin ute i kalla, mörka skogen från ett ombonat kontor 20 mil bort. Han vågar sig inte på att bedöma när denna vision kan bli verklighet. 

– Som maskinerna ser ut i dag behöver de daglig tillsyn och erfarna förare. Men det är alltid svårt med tidsaspekter kring teknikutveckling. Vi tenderar att underskatta den på kort sikt, men överskatta den på lång sikt, säger Petrus Jönsson 

Bortser vi från visionen om fjärrstyrda fordon blir skogsmaskiner ändå i allt högre utsträckning beroende av en stabil uppkoppling till nätet. Dels för felsökning och fjärrsupport, dels för överföring av produktionsuppgifter i realtid och geografisk positionering med mera. 

En betydande utmaning är områden med bristande mobiltäckning, speciellt nu när 5g- nätet rullas ut på allvar och de äldre näten 2g och 3g avvecklas efter hand. 

Men en lösning kan alltså vara på gång. Det visar ett forskningsprojekt där Skogforsk i samarbete med bland andra Telia, Ericsson, SCA Skog och Mittuniversitetet testar att använda drönare som en luftburen mobilmast på platser där täckning saknas eller är svag. 

I somras fjärrmanövrerades för första gången en skotare på det här sättet. Operatören satt på Skogforsks anläggning i Uppsala och styrde en maskin i Karl Hedins skogar i Virsbo utanför Västerås, drygt nio mil bort. Drönaren som svävade ett tiotal meter över trädtopparna skapade ett lokalt 5g-nät via satellit som i sin tur kommunicerade med fibernätet från Jällagymnasiet utanför Uppsala. 

Petrus Jönsson är mycket nöjd med resultatet. 

– Det stora med det här är att det visar att det är möjligt att skapa täckning där 5g-nätets höga frekvenser har svårt att nå fram, bland berg och dalgångar till exempel, säger han. 

SCA Skog är en av deltagarna i projektet. Magnus Bergman som är chef för teknik och digitalisering är precis som Petrus Jönsson mycket positiv till resultaten. 

– Vi behöver ta reda på hur vi kan skapa bättre lokal täckning i områden där vi i dag inte når befintligt nät. Den nedsläckning som pågår av 2g- och 3g- nät gör det än viktigare. Efterfrågan på säker kommunikation till och från skogsmaskiner med bra positionering har bara ökat och vi går mer och mer mot realtidsdata. Eftersom vi hela tiden flyttar skogsmaskiner är en mobil lösning för bättre täckning bra, säger han i ett pressmeddelande. 

Även AI kan utbildas i simulator

För första gången har en självgående skogsmaskin styrts av ett ai-system som tränats upp i simulerade miljöer. 

Samma testmaskin som användes i 5g-testerna i artikeln ovan har också deltagit i en studie där den 16 ton tunga skotaren styrdes av ett ai- system (artificiell intelligens). Den här studien är enligt Umeå universitet första gången som någon har lyckats demonstrera autonom styrning med ai av en så pass komplex maskin som en skogsmaskin. 

– Resultaten visar att det är möjligt att överföra ai-styrning till en fysisk skogsmaskin efter att först ha tränat den i simulerad miljö, säger Viktor Wiberg, forskare på Algoryx Simulation, i ett pressmeddelande. 

Det är hans avhandling vid Umeå universitet som ligger till grund för arbetet som gjorts i samarbete med Skogforsk.  

För att kunna manövrera en komplicerad maskin behöver ett ai-program tränas upp, vilket kräver stora mängder data. I stället för att låta det träna i verkliga miljöer, i skogen, har man i det här försöket lärt upp det med hjälp av simulerade miljöer, i flera miljoner träningssteg på Umeå universitets superdator. 

– I en virtuell miljö sker träningen utan skaderisker och utan bränsleåtgång, säger Martin Servin, universitetslektor i fysik vid Umeå universitet. 
AD