Det är drönare med kapacitet att lyfta minst 200 kilo som utvärderats för användning vid skogsbränder. Dessa högkapacitetsdrönare bedöms kunna lyfta vatten och utrustning samt detektera bränder. De lämpar sig dock inte för att direkt släcka brandfronter eller glödbränder.
”Däremot skulle de kunna användas vid förbevattning och släckning av en brand som upptäcks i ett mycket tidigt skede. Men transport av vatten till tankar i terrängen är det användningsområde som är mest troligt. Tankarna kopplas i så fall in i ett trycksatt slangsystem som används av markpersonal för att bekämpa glödhärdar”, säger Kari Hyll, i ett pressmeddelande från Skogforsk. Han har skrivt rapporten tillsammans med forskarkollegan Tomas Johanneson,
De anser att det behövs mer kunskap om vilka skogsbränder som drönare kan detektera, hur de kan följa brandens utveckling och vilka sensorer och flyghöjder som är lämpliga för dessa uppgifter.
”Vi behöver också veta mer om batterikapaciteter för eldrivna drönare och vilka flygtider som kan förväntas i praktisk drift. Dessutom ser vi ett behov av operativa scenarioövningar för att ge kunskap om hur drönare används som mest effektivt vid olika förhållanden”, säger Tomas Johannesson.
I rapporten påpekas att vissa åtgärder krävs innan drönare kan introduceras på bred front i brandbekämpning. Bland annat bör anordningar och fästen, för exempelvis korgar, standardiseras. Dessutom krävs att informationsmaterial till räddningstjänster tas fram. Vidare skulle regelverket för drönarflygning behöva ses över.
Rapporten är en del av projektet ”Högkapacitetsdrönare för skogsbrandsbekämpning”, finansierat av Vinnova inom programmet “Drönare för ett säkrare samhälle”. Projektet har genomförts av Skogforsk i samarbete med Air Forestry, Holmen Skog och Luftfartsverket.