Flerartsförvaltning:

Dovhjort blir den nya älgen 

10 januari Lokalt kan växande dovhjortsstammar bli ett större fokus för viltförvaltningen än älgen. Då gäller det att vara anpassningsbar – och samarbetsinriktad.

Dovhjort blir den nya älgen 
Dovhjort i hägn. Foto: Kenneth Johansson.

Låst artikel för våra prenumeranter

Du är inloggad på Skogen, men du saknar behörighet till detta material.

Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.

Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.

Var vänlig ladda om sidan

Vi kunde inte säkerställa om du är inloggad eller inte. Var vänlig ladda om denna sida.

Vill du läsa hela artikeln?

Föreningen Skogen

Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.

  • Tillgång till artiklar på skogen.se
  • Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
  • E-tidning
  • Mediaarkiv
Se prenumererationserbjudanden här Köp prenumeration här

Redan prenumerant?

Prenumererar du redan på Tidningen Skogen? Då loggar du in på ditt konto här:

I förra numret av SKOGEN kunde du läsa om flerartsförvaltning, det vill säga viltförvaltning som i högre grad tar hänsyn till den samlade påverkan från alla arter och faktorer och inte bara älg. I det här numret berättar vi om ett praktiskt exempel från Östergötland.  

Länet har i dag flera dovförvaltningsområden och nya tillkommer varje år och markägaren Jonas Edlund var med och skapade det första. Där samarbetar Länsstyrelsen med LRF, Södra, Svenska jägarförbundet och Jägarnas riksförbund kring flerartsförvaltning.   

– Vi har gått från älgjakt till rådjursjakt till dovhjortsjakt. Dovhjortssituationen blev till slut ohållbar med flockar på över hundra djur, säger han.  

Jonas Edlund och hans granne äger tillsammans 2 500 hektar mark, vilket räcker som grund för ett förvaltningsområde.  

– Vi började förvalta dovhjorten själva, men sedan fick vi med oss hela vårt älgskötselområde på 14 000 hektar.  

Styrelsen i deras lokala älgskötselområde (äso) bjöd in alla organisationer plus markägarrepresentant och jägarrepresentant. Efter en tid av möten och dialoger upprättades ett styrdokument med instruktioner för avskjutning som alla jaktlag kunde godta. Sedan utformades detaljstyrning kring förvaltningen  och målbilder. 

Jonas Edlund

Därefter kom förvaltningen snabbt igång. Första mötet hölls våren 2017. I september hölls jaktledarmöte och sedan var allt klart inför den kommande jakten. Steg två var att lägga upp en strategi som kontinuerligt följs upp vid inventering. Då räknar man spillning och djur på öppna fält. 

Samarbetet fungerar enligt Jonas Edlund bra. 

– Alla har samma önskemål: Stora, välmående djur och balans i fodertillgången så att viltskadorna minskar. Vi bestämmer hur avskjutningen ska inriktas för att öka kvaliteten på dovhjortsstammen, säger han.  

Medlemmarna i hans äso träffas regelbundet och förkovrar sig. 

– Vi bjuder in till träffar och sitter och pratar. Ibland har vi föreläsningar av proffs som vet mer. Vi visar respekt för varandra och lyssnar på varandra. 

Hela älgförvaltningsområdet (äfo) är på 84 000 hektar och är indelat i sju äso. Jonas Edlunds är på 14 000 hektar och där ingår 27 jaktlag.  

Förutom det frivilliga dovskötselområdet finns även kron- och älgskötselområden. Det finns även info om förvaltning av rådjur. Allt sker inom samma samförvaltning, det är samma personer på mötena. Jaktledare och jaktlag bjuds med. 

Vissa äso har mycket dovhjort, andra inga men mycket kronhjort. Några har mycket älg. I Jonas Edlunds har det varit väldigt lite vildsvin de senaste två åren, men de finns i närheten. Flockarna är lokala och lättskrämda.  

Förvaltningen måste dock vara snabb på att anpassa sig. Om det uppstår viltskador skrämmer man bort djuren genom att skjuta några av dem. 

Jonas Edlunds råd till jägare och markägare som arbetar med viltförvaltning är att sitta ned och prata med varandra.  

– Det är så man når framåt. Man gör upp ett gemensamt mål som alla kan acceptera.  

Jonas citerar Dan Franzén som är länsordförande för Jägarnas Riksförbund i Östergötland: 

– Du som är markägare, fråga jägaren: Vad kan jag göra för att underlätta jakten för dig? Och du som är jägare, fråga markägaren: Vad kan jag göra för dig för att minska skadorna? Ställ den frågan i stället för att peka med hela handen. Fråga din motpart: Hur kan jag hjälpa dig?  

LÄS OCKSÅ 
Rovdjur komplicerar flerartsförvaltningen

Flerartsförvaltning utgår från helheten

Tips / flerartsförvaltning

  • Länsstyrelserna i Östergötland ger råd. Det går bra att ringa från hela la0ndet och på dess webbplats finns ett verktyg för skötselplan för dovhjort.  
  • Förvaltning av annat klövvilt än älg och kronhjort är frivillig och sker i egen regi. Markägare och jägare är lika ofta initiativtagare. 
  • Prata med grannar, ditt älgskötselområde och jägare. Bjud in till skogsträffar och prata med varandra.  
  • Respektera varandras åsikter och intressen. Fundera ut kompromisser och gemensamma lösningar.  
  • Gör realistiska planer och var noga med att ha högt i tak på mötena. 

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Lars återvänder till Naturskog
SkogsJobb