Död ved gynnar skogens arter

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
död ved
Foto:Nic Kruys.
Död ved som lämnas som hänsyn på hyggen ger omedelbar nytta för många arter som är beroende av solbelyst ved. Men nyttan varierar mellan olika kvaliteter och trädslag, visar en granskning.

Det är Skogforsk och SLU som granskat 26 vetenskapliga studier .

Annons
Annons

– Det är glädjande att mängden död ved ökar i produktionsskogen. Och den viktigaste orsaken är den hänsyn som tas vid avverkning. Redan under hyggesfasen gör den döda veden stor nytta, säger Jan Weslien från Skogforsk, en av rapportens författare, i ett pressmeddelande.

Många arter, framför allt insekter, vill ha sol. Ett dött träd på ett hygge kan därför hysa en insektsfauna som skiljer sig ganska mycket från om det stått  inne i skogen. Det gäller framförallt björk och asp,

Skogsbruket började ställa om till högre hänsynsnivåer i mitten av 1990-talet. I dag är det standard att lämna liggande träd (lågor), stående träd som får dö på rot och kapade högstubbar. Tillsammans ska hänsynen bidra till att den nya skogen får mer av den värdefulla döda veden.

När forskare från Skogforsk och SLU nu har gått igenom de vetenskapliga studier som har gjorts av denna form av hänsyn syns effekterna tydligt. En undersökning i Hälsingland jämförde till exempel hyggen skapade före och efter 1990-talets mitt. De "nya" hyggena hade i snitt 15 m3 död ved per hektar jämfört med 9 m3 på de "gamla" hyggena. Förändringen syns också tydligt i den officiella statistiken från Riksskogstaxeringens årliga inventeringar av svensk skogsmark: volymen hård död ved i ungskog har fördubblats på 20 år.

– Samtidigt har vi långt kvar till de nivåer på död ved som vi hittar i den obrukade naturskogen. Vill vi bevara vedlevande skogsarter måste vi både skydda stora skogsområden och jobba med hänsyn i produktionsskogen, säger Lena Gustafsson från SLU, en annan av rapportens författare.

Vilka arter som gynnas beror på vilken död ved som lämnas. Aspspecialister gillar till exempel sol, medan granspecialister vill ha skuggad död ved.

Jan Weslien rekommenderar skogsägare att ta reda på vilken skogstyp som är viktig i ett område, och att prioritera hänsynen efter det. Om man lämnar lite av allt på en plats, kan det bli för lite av allt.

– I ett bestånd med mycket asp bör man prioritera att lämna både levande och döda aspar, och i ett eklandskap bör man satsa på ekar, säger han.

.Men det finns också hot mot den döda veden. Studier i Finland har visat att markberedningen kan förstöra mycket av den liggande veden. I svenska studier har man också sett att lågor försvinner i samband med skörd av skogsbränsle.

– Här är det jätteviktigt att maskinförarna får ordentliga instruktioner så att de inte kör sönder den döda ved som lämnats. Om den döda veden koncentreras på hygget, och gärna finns i anslutning till en hänsynsyta, blir det tydligare vad som måste sparas, säger Lena Gustafsson.

Syntesen om död ved är den fjärde delen i en serie som går igenom olika hänsynsåtgärders effekter. Hela rapporten kommer att publiceras under våren 2016. Rapporten är framtagen inom forskningsprogrammet Smart Hänsyn, som leds av SLU i samarbete med Skogforsk och Umeå universitet.

-----------------------------------------------------------------------------------

 

Publicerad:
  • Bokdöd

    Ingen bot för bok

    SKADEGÖRARE. Forskarna vet inte om bokdöden kommer att fortsätta spridas. Klart är att den inte kan stoppas.
  • Annons
  • Spelteknik gör jobbet lättare

    Att köra skogsmaskinkranar med kranspetsstyrning ger maskinförarna en betydligt bättre arbetsmiljö. Dessutom sparar skogsbruket tid och därmed pengar. 
  • Här ska spån bli olja

    Kategorier: biodrivmedel, pyolysolja
    Under hösten påbörjas bygget av Europas första anläggning där sågspån omvandlas till råvara för biodrivmedel, så kallad till pyrolysolja.
  • Annons
  • Komatsu modell 895

    Skotarförsäljning skjuter fart

    MARKNAD. Skotarförsäljningen visar tecken på att öka jämfört med i fjol och ny etta på försäljningslistan är Komatsu. Även den genomsnittliga lastvikten ökar.
  • Forskningsmedel till skog och naturvård

    Nu finns 18,8 miljoner kronor att söka till forskning och kunskapsspridning om skog och naturvård.
  • Annons