Utmaningen är att hitta sätt att träffa och föra en dialog med distansägare, och här har tekniken öppnat nya vägar.
Magnus Berg– De flesta medlemmar bor i vårt medlemsområde, men cirka 30 procent är distansägare som vi försöker nå via olika kanaler; Skype, sociala medier, hemsida, appar med mera.
Vi har många medlemsaktiviteter i hela Götaland och i Stockholm, samt även speciella medlemsmöten via Skype (bildtelefoni över internet, reds anm).
Södras erfarenhet är att båda grupperna är lika intresserade av sin skog.
– Distansägare är i grunden inte annorlunda. Det går inte att generalisera och säga att distansägare är mindre aktiva bara för att de bor en bit bort. Även om de spenderar mindre tid i sin skog har de ofta goda kunskaper och bryr sig mycket om hur skogen sköts, säger Magnus Berg.
Andra aktörer som har anledning att fundera på hur de ska kommunicera med distansägare är bankerna. Ulf Möller som är segmentsansvarig för skog och lantbruk på Swedbank och sparbankerna berättar:
– Vi har samkört kunddatabaser och sett att ungefär var tredje skogsägande kund äger på distans. Det har skett en ökning de senaste åren och vi tror att det kommer att fortsätta.
Han säger att det därför är viktigt att belysa den här utvecklingen ”så att alla intressenter
i skogsbranschen tänker igenom hur vi bäst når ut till distansägare”.
Ulf Möller– Vilka frågor är de intresserade av, hur kan vi få dem att bli mer personligt engagerade i sin skog? De som har ärvt skogen och bor i storstäder kanske inte är lika intresserade som de som köpt sin skog och brukar den mer aktivt själva. Ett aktivt skogsägande är alltid bättre än ett passivt. Vår utmaning är att nå ut så att vi kan hjälpa distansägarna med rådgivning så att de blir mer aktiva skogsägare, avslutar Ulf Möller.
Text: Stefan Hällberg
Fotnot: Magnus Berg har sedan artikeln skrevs slutat som medlemschef på Södra och gått till Skogsindustrierna (se På väg i SKOGEN 5/2017).
SKOGEN 6-7/2017
