I flera europeiska länder syns samma utveckling som i Sverige. Skogsägandet ändrar sig till stor del som en följd av urbaniseringen. Fler skogsägare flyttar till städer och många som redan bor där ärver skog vid generationsskiften.
Kerstin Westin I Umeå pågår ett flerårigt projekt där SLU och Umeå universitet forskar kring hur skogsägandet förändras. Kerstin Westin är professor vid Umeå universitet och hennes arbetsgrupp tittar på hur distansägare ser på sin skogsfastighet jämfört med dem som bor kvar i närheten av skogen.
– Vi har delat in skogsägarna i två grupper som vi kallar åbo och utbo. Åbo är de som bor kvar i den kommun där de har sin fastighet och utbo är de som flyttat därifrån. Det är vanligare att åbo köpt fastigheten, medan utbo oftare har ärvt den, säger Kerstin Westin.
Avverkningen har ökat trots att många är utbor och det är vanligare att en utbo i högre grad genomför markberedning och återplantering. Så ur produktionsperspektiv är det sannolikt ingen större risk med att ägarna inte bor på fastigheten.
– Båda grupperna har ungefär lika stort intresse av skogen och är måna om att den sköts på rätt sätt. Åbor är något mer kunniga i praktiskt skogsbruk, men annars är det ingen större skillnad kunskapsmässigt. Åbor arbetar ofta själva i sin skog, medan utbor köper in tjänster som tar hand om förvaltning och skötsel. På så sätt bidrar de även till den lokala ekonomin eftersom nya arbetstillfällen skapas när utbor tar hjälp med att sköta fastigheten, säger Kerstin Westin.
Hur viktigt är följande för ditt skogsägande? Det frågade projektet Plural vid SLU och Umeå universitet ett antal skogsägare i en undersökning. 1 258 personer svarade, så här blev deras viktning.
Grön=åbor, Beige=utbor
(Klicka på bilden för att få den större.)Utbor som bor i storstäder är oftare högutbildade, vilket bidrar till att de tenderar att värdera ekologiska och ekonomiska värden lika högt.
En åbo däremot som är mer beroende av skogsintäkter kan naturligt nog ha andra prioriteringar.
Kerstin Westin anar en förändring i branschen.
– Skogsägaren behöver inte längre bara någon att sälja sitt virke till, utan också råd kring förvaltningen av skogen. Därför måste virkesköpare och andra vara lyhörda och tänka i nya banor om hur man närmar sig skogsägarna.
NÄRBO, ÅBO, UTBO
Forskningsprojektet kring olika grupper av skogsägare finansieras av Formas och heter ”Plural – planering för en dynamisk stads-landsbygdsrelation: att leva och verka på flera platser”.
I projektet har SLU:s begrepp åbo och utbo använts. Det finns även andra begrepp, till exempel närbo och utbo som används av Skogsstyrelsen. Andra säger distansskogsägare.
Text: Stefan Hällberg
SKOGEN 6-7/2017