På senare år har även synen på skogsbruk och dispositionsrätt blivit en importvara. Inte främst genom vardagsvärderingar, utan allt mer genom lagstiftning.
Vad är det då för syn på skogen som kontinenten har att exportera? Lämpligt nog finns en ganska ny studie av hur man ser på skogen och äganderätten i Europas länder och regioner. Studien, publicerad 2018 i ”Land Use Policy”, visar att man har mycket olika syn på skogsägarnas dispositionsrätt över sina fastigheter.
I Finland och Nederländerna är man i stort sett fri att avverka så mycket skog som man vill. Och i många länder bestämmer markägaren mer över sin egen jakttilldelning än hos oss. Men vi får trots allt jaga och plocka svamp på vår mark. Inga självklarheter. Så när det gäller rätten att skörda i vår egen skog hamnar vi på tionde plats av 31.
På samma plats hamnar vi när det gäller rätten att välja skogens skötsel och mål för skogsbruket. Ja, det finns faktiskt en hel del europeiska länder där staten inte tar någon större hänsyn till markägarens önskemål när man planerar skogens skötsel. Och dessutom får alla svenska markägare hålla i motorsågen själva om de vill. Det är inte självklart överallt. Alla markägare i Europa får beträda sin mark. Men knappt hälften av länderna har ändå begränsningar av säkerhetsskäl eller på grund av militära restriktioner, bränder eller jakt. Sverige uppges höra till dem.
Det som framför allt drar ner den svenska ägarens rätt till fastigheten är möjligheten att få vara i fred i sin skog. Hos oss är skogen allas, i bemärkelsen att alla får vara där och till och med campa. I Portugal är sådant ett intrång enligt lag. I Frankrike, Polen, Lettland och en rad andra länder är det upp till ägaren att bestämma över besöken i skogen.
I Nordmakedonien får man bara sälja sin skogsfastighet till staten. Sverige är ett friare land, men toppar inte direkt äganderättslistan på den fronten heller med de begränsningar vi har vid fastighetsaffärer.
Allt enligt rapporten ”Hur privata är Europas privata skogar?” där de 39 författarna räknar sig fram till att Nederländerna och Danmark är frihetens utposter för skogsägare. Grekland och Bulgarien hör till de länder där man kanske kan säga att den privata skogen är allas, i bemärkelsen statens. Och Sverige? Vi verkar vara landet lagom.
SKOGEN 1/2021