Målet är att hitta metoder som bättre kombinerar ett modernt skogsbruk med hänsyn till värdefulla vattendrag och våtmarker, skriver SLU, som genomför prjektet, i ett pressmeddelande.
Forskningen genomförs på ett hygges- och myrområde på 50 hektar som ligger i anslutning till ett vattendrag.
I veckan rullar grävmaskiner in för att rensa 1,4 kilometer diken. Tidigare har en kilometer diken i anslutning till en myr lagts igen.
Under sammanlagt fyra år ska forskarna mäta vattenkvalitet utifrån en rad aspekter (se nedan) och jämföra orörda diken med dem som rensats. På myren och vid diken som lagts igen mäts också kolbalans och läckage av växthusgaser.
Ansvarig för projektet är SLU-forskaren Eliza Maher Hasselquist.
– Vi vill ge en bred bild av allt som händer och som kan hjälpa myndigheterna att ta beslut om vilka åtgärder som är bäst. Hur får vi mest miljönytta med så lite negativa påverkan som möjligt.
– Det kan handla om att sänka grundvattennivån med diken vilket gör att träden växer snabbare och kolsänkan ökar. Det kan också handla om att återskapa våtmarker för att öka markens förmåga att ta emot vatten, alltså som klimatanpassning, och skapa viktiga miljöer för den biologiska mångfalden.”
Skogsägarnas intresse att rensa diken har ökat en hel del de senaste åren, enligt Skogsstyrelsens ekolog Elisabet Andersson.
– Det finns ett stort behov av kunskap inom detta område. Hittills har det saknats forskning om flera av dikesrensningens effekter och funktionen av vattenvårdsåtgärder. Jag ser också fram emot att ta dit grupper och berätta om resultaten, säger hon.
– Vi hoppas få fram exempel på hur man kan rensa diken och samtidigt minimera skador i nedströms liggande vatten. Det är viktigt att planera bra och vidta åtgärder så att rensningen inte orsakar slamtransport i bäckarna nedanför. Med hjälp av till exempel översilningsområden fångas sediment som frigörs när man gräver, säger Elisabet Andersson.
Om forskningsprojektet: Mätningar i området har pågått i två år och fortsätter i två år till. För att mäta vattenkvalitet studeras grumling och sedimenttransport, biodiversitet, kvicksilver, näringsämnen samt kol 14 i de diken som rensas och jämföras med diken som lämnas orörda. Dessutom studerar forskarna vilken effekt kantzoners storlek kring en bäck har på vattenkemin.Forskningen genomförs av SLU inom EU-projektet Grip of Life. Projektet, med 15 forskare, bedrivs i samarbete med Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen i Västerbotten samt markägaren Holmen Skog.