SKOGEN #6-7 Tema: Var går gränsen?

Digitala kartor: Darr på musen gav stora fel

27 juni Den mänskliga faktorn kan förklara felmarginaler på upp till 40 meter på digitala kartor. De digitaliserades för 30 år sedan och ett musklick med en millimeters avvikelse blir många meter i skala 1:10 000.

Gunnar Niklasson
Gränsmarkeringar gäller före karta och handlingar om de har sitt ursprung i lantmäterihandlingar och är orubbade, säger lantmätare Gunnar Niklasson.

Det kan bli både 20, 30 och 40 meter fel när någon ovan sätter fastighetsgränser. Förklaringen är att de kartappar som man kan tillgå via mobilen bygger på digitala kartor där den mänskliga faktorn ibland har gjort ofrivilligt avtryck.

När alla fastighetskartor digitaliserades vid 1990-talets mitt användes den så kallade ekonomiska kartan som redovisar fastigheter, beteckningar, bostadsbyggande med mera som grund, berättar Gunnar Niklasson som är mätningsingenjör på Lantmäteriet. Den kallas också registerkartan.

– De här kartorna har vanligtvis skalan 1:10 000. Vid digitaliseringen lades de på ljusbord och man klickade med musen efter papperskartans gränser för att skapa en digital version. En enda darrning på handen kunde ge kanske en millimeters avvikelse, vilket ju i praktiken innebär att gränsen hamnar tio meter fel, säger han.

Digitala kartor som har skapats efter 1990-talets början kan däremot ha större noggrannhet, enligt honom. Ett tips är att se hur väl fysiska markeringar ute i skogen stämmer med kartans.

Bra att ha i minnet är också att de gamla registerkartorna kan ha rötter i mätningar som gjordes på 1800-talet.

– De gjordes med kedjor och mätband och blev väl inte helt exakta, men de håller ändå en förvånansvärt hög kvalitet, säger Gunnar Niklasson.

Detta är en upplåst artikel ur tidningen SKOGEN – ett smakprov! Övrigt material är låst för andra än prenumeranter. Missa inget – teckna din prenumeration här.

Men de gamla musklickade digitala kartorna från gamla pappersförlagor ligger alltså till grund för alla de kartor som finns i mobilens gps. Att förlita sig enbart på dem är inte att rekommendera, men de är ändå ett bra hjälpmedel, tycker Gunnar Niklasson.

– Absolut. De är en god hjälp när man går ut och letar gränsmarkeringar och eventuella hävder, säger han.

För precis som rågångsdetektiverna på föregående sidor använder Lantmäteriet en mängd andra metoder, till exempel att jämföra kartor med historiska flygbilder. Och man måste ut i skog och mark. Där kan lantmätaren med bland annat hjälp av avancerade gps:er sätta gränsen med fem centimeters felmarginal.

Gränser som är tillkomna eller ändrade efter att lantmäteriet började använda gps i mitten av 1990-talet håller en högre kvalitet i registerkartan.

Men vad är det då som väger tyngst vid exempelvis en gränstvist?

– Gränsmarkeringar gäller före karta och handlingar om de har sitt ursprung i lantmäterihandlingar och är orubbade, säger Gunnar Niklasson.

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Anna blir chef för Mellanskogs rådgivning
SkogsJobb