"Detta är en plantageskog"

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Genrebild.
SKOGENdebatt. Widstrands och Westbergs svepande formuleringar stämmer inte med Riksskogstaxeringens faktiska kriterier för skog av plantageskogskaraktär. Den som är intresserad kan läsa vad som gäller. Det skriver Jonas Fridman, programchef, i en replik.
På SKOGENdebatt under rubriken ”Ja, vad är en skog egentligen?” kritiserar Staffan Widstrand och Marcus Westberg SLU Riksskogstaxeringen för det sätt vi på provytorna bedömer beståndets karaktär i tre grova klasser: normal, plantageskogskaraktär, och naturskogskaraktär.
Den intresserade läsaren kan på sidan av 6:29 i vår Fältinstruktion läsa den fullständiga instruktionstexten som fältpersonalen har som stöd.
Widstrand och Westberg kritiserar framför allt kriterierna för plantageskogskaraktär och anser att kraven på monokultur är ”löjligt höga” och att ”lite rester av död ved” eller ”några sparade överståndare” leder till att vi kategoriserar det som blandskog. Jag anser inte att de svepande formuleringarna överensstämmer med de kriterier Riksskogstaxeringen fastställt för vad som krävs för angivande av plantageskogskaraktär:
 
  • Strukturer (grov död ved (> 25 cm), överståndare etcetera, från tidigare bestånd saknas helt.
  • Minst 9/10 av trädslagsblandningen då alla träd medräknas utgörs av ett trädslag.
  • Extrem likåldrighet, samtliga stammar tillhörande det huggningsklassbestämmande skiktet inom 10 år.
  • Beståndet ska vara enskiktat. Dock accepteras ett undre skikt av beståndsföryngring med samma trädslag som huvudskiktet. Medelhöjden för det undre skiktet får vara högst 5 dm.
  • Träden bör stå i rader i ett jämnt produktionsförband, 500-3000 stammar per hektar beroende på ålder.
De tre olika klasserna av beståndets karaktär kan ses som ett grovt verktyg för att kategorisera ytterligheterna av skogsskötselintensitet, det vill säga. plantageskogskaraktär och naturskogskaraktär, eller om man så vill bestånd formade av extremt intensiv skötsel eller motsatsen; fri utveckling utan spår av skogsbruksåtgärder.
Genom att använda andra egenskaper för provytorna än enbart beståndskaraktären kan naturligtvis en mer diversifierad beskrivning av den svenska skogen göras. Som exempel kan jag tipsa om det temanummer om Skogens struktur som kan läsas i Skogsdata 2019
 
JONAS FRIDMAN
Programchef SLU Riksskogstaxeringen
Opinion
Publicerad:
  • Därför får de Föreningen Skogens priser

    Föreningen Skogens pristagare uppmärksammades på Forum för bioekonomi idag där de även fick motta gratulationer av Kung Carl XVI Gustaf. Här kan du läsa motiveringarna.
  • Annons
  • Trävaror lyfte Södras första kvartal

    Ökade priser på sågade trävaror gav Södras rörelseresultat för första kvartalet ett kraftigt uppsving.
  • Håll koll på lastbilens brandskydd

    Om en timmerbil drabbas av brand utan att ha rätt släckningsutrustning är det inte säkert att försäkringen gäller. Medvetenheten om detta, och brandskyddsnormer överhuvudtaget, varierar, enligt Dafo Vehicle som utvecklar släckningssystem.
  • Annons
  • "Hög tid ta itu med missuppfattningar om skog och klimat”

    SKOGENdebatt. Det finns  många missuppfattningar om skogen och klimatet. En fristående tankesmedja för skog skulle kunna nå ut med vad som behöver göras, skriver Reidar Persson
  • Virkesstudion #57 – Uppdatering med Magnus Thor

    Viktiga skogsägardatum samt kunskap från en stor skogsentreprenör sprids i det här avsnittet av Virkesstudion.
  • Annons