Det våras för hösten

Generellt sett är höstplantering vanligare i Norrland än i Svealand och Götaland. Framför allt av den enkla anledningen att det tidsfönster där det är möjligt att plantera kommer i gång senare ju längre norrut man kommer.

Men framöver kan det mycket väl bli en framgångsrik metod även i den södra halvan av Sverige. Det tror Karin Hjelm som är docent i skogsskötsel på Skogforsk.

– Med tanke på att vi har sett flera torra vårar och försomrar känns det som något som kan komma att öka. Om den här utvecklingen fortsätter kan höstplantering vara ett alternativ att tänka på. Det finns också en allmän önskan om att fördela arbetet över en längre tid på året, säger Karin Hjelm.

För den som funderar på att testa höstplantering är hennes främsta råd att kontakta sin skogliga rådgivare eller plantskolan så att man får rätt typ av planta.

– Du ska ha en planta som är framodlad för att sättas på hösten, det är mycket viktigt. Om plantorna är i växt är de mer känsliga än om de är i vila. Det är bra om plantorna är långnattsbehandlade och därmed har påbörjat sin invintring, säger hon.

Som tumregel är lämplig säsong för höstplantering september och halva oktober, men det varierar förstås geografiskt. Det är viktigt att hålla koll på temperaturen och absolut inte plantera när det är minusgrader.

Kända riskfaktorer är uppfrysning och frosttorka. Uppfrysning sker när markytan fryser och stigande markvatten trycker upp plantan. Plantan blir liggandes på marken med små chanser att överleva. Risken är störst på finkorniga och fuktiga marker.

Frosttorka, även kallat vintertorka, är ett fenomen som kan uppstå när rötterna inte har hunnit utvecklas innan vintern kommer. Då kan plantan inte tillgodogöra sig det vatten som den behöver när våren kommer och det fortfarande är tjäle i marken men varmt i luften.

– I försök har vi också sett betesskador på höstplanterade tallplantor under den första vintern. Har man ett högt betestryck på sin mark kan det vara bättre att vänta till våren, säger Karin Hjelm.

Fördelarna då, förutsatt att man har fått rätt plantmaterial?

– Det är fuktigare i både marken och luften, en klar fördel. Rötterna växer under en längre tid även om skottillväxten avstannat. Den efterföljande våren kommer plantorna  därför i gång med att växa tidigare och de har hunnit anpassa sig till sin nya miljö, säger Karin Hjelm.

För den som inte hinner, vill eller orkar med det mödosamma arbetet själv kan en så basal sak som tillgång på plantörer också listas som en fördel.

– På hösten är det inte alla som har fullt upp, så det kan vara lättare att hitta arbetskraft, konstaterar Karin Hjelm.