NEJ. Felställd fråga
Vi sätter fel proportioner, med andra ord för lite tall på tallmark. Men det finns också mycket felaktiga trädslag på typisk granmark. Vi har god erfarenhet av granskötsel särskilt i södra Sverige där förhållandet mellan vår- och höstved skapar den hållfasthet som behövs i konstruktionsvirke. Om det kommer en orkan så gäller det, som för alla trädslag, att ha slutavverkat i tid. Det går med enkel skötsel att få hög timmerandel vid slutavverkning efter 50 år på medelmåttig granståndort i södra Sverige och få ett netto på dryga 500 kronor m3fub. Det har jag inte sett något annat trädslag komma upp i. Staffan
JA. Frågan måste omformuleras
Sätter vi gran på rätt mark? Kan granen producera när den sätts på samma mark generation efter generation? Borde gran systematiskt blandas med löv av olika trädslag av produktions-natur- och mångfaldsskäl? Wilhelm Dyrssen
JA. Fel mark syns i gallring
Man kan ju börja med att sätta gran på granmark och tall på tallmark. Syns tydligt i förstagallring när gran sitter på tallmark. LE
JA. Stundtals uppmuntrat av staten
Igenplanteringen av Sverige med gran har pågått i ungefär hundra år, ibland till och med uppmuntrad och subventionerad av staten. Vi har omvandlat åkrar, hagmarker och hedar till artfattiga granplanteringar ända in i dag. Denna utveckling måste brytas. Det görs antingen med styrning eller helst på eget initiativ från brukare och industri. Slutligen,, idag anförs ofta att grandominansen i skogslandskapet beror på vilda klövdjur. Det är helt felaktigt. Det är människor som planterar gran, inte djur, och den vanligaste orsaken till granens dominans är att det är ett ekonomiskt lönsamt trädslag. Carl-Gustaf Thulin, SLU
JA. På grund av älgbetning
Har några områden med hundra procent älgbetad tallmark. Blandskog med tall helt omöjlig på stora arealer på grund av betningen. Sälg, asp, rönn utrotas också. Björk i högsta grad också betad och gran blir kvar, även på magra marker, men med usel framtid. Sverker
NEJ. Vår ryggrad
Granen är ryggraden i vårt ekonomiska skogsbruk på bra boniteter och platsar mycket väl tillsammans med avsättningar i biologisk hänsyn som alla ansvarsfulla skogsägare genomför. KB
JA. Tömmer skafferiet
Skogens skafferi ger mindre mat för djur och människor när granen sluter sig.. Lasse
JA. Men fel får skäll
Länsstyrelsen bestämmer älgstammen och skogsägaren får skäll i media för att inte älgmat (tall) planteras. Bergsman
JA. Tycks ge bäst ekonomi nu, men vad vet vi om läget om 70 år? PO Gunnarsson
NEJ. Inget val
Älgen har ätit upp fem hektar. Det enda som återstår är några självsådda granplantor. Ove
JA. Affärstänk överskuggar allt
Vi påverkar nästan all natur i hela landet och att skylla granplanteringen på älgen är ett bedrägeri eftersom det stora antalet älgar är kopplat till jägares intresse att jaga dessa villebråd. De många granplanteringarna beror på människans önskan av ständigt ökat utfall. Vår ångest över att svälta kan knappast vara realistisk år 2018, vi utnyttjar skogen för att bli större/rikare, inte för att vi riskerar svält. Är det vårt syfte? Våra affärer och investeringar överskuggar allt? Nu när grannarna avverkat runtomkring kommer lavskrikorna till mig och säger: Det är bara du kvar nu! Jag tror att de har en överlevnadsinstinkt, djuren, och möjligen kan de lägga ihop två och två. Bo Persson
JA. Men skyll inte allt på älgen
Rådjuren förstör dom små plantorna långt innan älgen kan beta. Beklämmande med gran på tallmark som är rötskadad till 50 procent redan vid förstagallring. Reymond
JA. Klimatförändringar förvärrar
Speciellt med tanke på att stormfällningarna kan antas blir vanligare till följd av mindre tjäle och blötare vinterskogar. När även somrarna blir längre blir granbarkborrarna snabbt fler. Plus att andra trädslagsspecifika skadegörare och rotröta gynnas av klimatförändringarna. Mer blandskog om möjligt för säkrare produktion. Och mer tallar, lövträd, torrakor, buskar och smågläntor i granskogen för mångfaldens skull. Hillevi Eriksson, Skogsstyrelsen
NEJ. Tallen kommer ändå
På lämplig mark självsår sig oftast tall och bildar blandskog, bara det finns några frötallar kvar. Jan Johansson
NEJ. Inte i norr
I norra Sverige sätter vi kanske för mycket tall med oviss efterfrågan. Lärk kan bli ett bättre alternativ med tanke på ligninkonomin och högre produktion än olika tallsorter. Christer