Det ofullbordade nationella skogsprogrammet

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
DEBATT.  Det finns en del rosvärt i det som regeringen kallar det nationella skogsprogrammet. Men till största del är det en dyster läsning. Varför? Jo, jobbet är nämligen till dominerande del ogjort, skriver professor Sten Nilsson.

Trots min kritik av skogsprogrammet i dess nuvarande utformning så finns det rosvärda passager.

Annons
Annons

Regeringen ska ha beröm för att man nu ser över art–och habitatdirektivet och reder ut problematiken i de fjällnära skogarna. Bra är också den massiva kunskapsuppbyggnaden genom laserskanning av den svenska skogen och inventeringar av höga miljövärden.

De flesta av avarterna i tidigare läckta utkast har dessutom försvunnit.

Målformuleringarna för fokusområdena är väl genomarbetade. Djävulen sitter dock inte i målformuleringen utan i implementeringen.

För nu visar det sig att dokumentet inte är ett nationellt skogsprogram. Det är en ”Strategi för Sveriges nationella skogsprogram” som regeringen själv formulerat titeln.

Detta gör att det så kallade ”programmet” faktiskt inte är i linje med den internationella principöverenskommelse som fattades vid  ”Fourth Ministerial Conference on Forests” som hölls i Wien 2003.

Det var då som Sverige principiellt förband sig att utveckla och implementera ett nationellt skogsprogram.

Regeringen har helt utelämnat implementeringen som är det viktigaste i programmet.

Efter Wien-konferensen enades länderna om vissa tilläggskriterier.

Stat, näringsliv och civilsamhället skulle samverka, ett så kallat samhällskontrakt skulle upprättas mellan intressenterna.

2014, i början av utvecklingen av det svenska skogsprogrammet, tillsatte den svenska regeringen också fyra arbetsgrupper som lade ned ett enormt arbete och presenterade nästan 70 strategiska åtgärdsförslag. Men grupperna avpolletterades våren 2016. Sedan dess har man har inte haft en deltagande process.

Det så kallade svenska skogsprogrammet har arbetats fram i dolda rum inom kanslihuset. Och inget av åtgärdsförslagen kan spåras i ”Strategi för Sveriges nationella skogsprogram’.

LÄS STEN NILSSONS ANALYS 

Publicerad:
  • Torkan tog många plantor

    Den extremt varma sommaren har gjort att många skogsplantor i de värmländska skogarna torkat. Det visar de skadebesiktningar som Skogsstyrelsen gjort.
  • Annons
  • Så gick det för banbrytande skogsbruk

    Föreningen Skogens Höstexkursion 2018 inleddes med historien om trakthyggets fader Joel Wretlind och dagarna tillbringades i hans fotspår i Malå och Lycksele. Utöver Föreningen Skogen var Sveaskog exkursionsvärd. 
  • Förarlös timmerbil

    Förarlöst om två år?

    TRANSPORT. En batteri­driven timmerbil utan förare kan fara fram på vägarna redan 2020. Det hoppas det svenska företaget Einride.
  • Annons
  • Föreningen Skogen,Höstexkursion

    Hyggesbruk och annat hett på årets Höstexkursion

    Föreningen Skogens höstexkursion, i år tillsammans med Sveaskog, synade de bestånd i Malå som Joel Wretlind anlagt med hjälp av kalhuggning på 1920–talet. Men här diskuterades även frågor som viltförvaltning och rennäring på skogsbruksmarker.
  • Skogsmuseets personal

    ”Bästa konstutställningen – skogen”

    KULTURARV. Produktionsskog kan vara den bästa konstutställningen av alla, tycker Guldkvisten-mottagaren Iréne Gustafson på Skogsmuseet.
  • Annons