Det ofullbordade nationella skogsprogrammet

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
DEBATT.  Det finns en del rosvärt i det som regeringen kallar det nationella skogsprogrammet. Men till största del är det en dyster läsning. Varför? Jo, jobbet är nämligen till dominerande del ogjort, skriver professor Sten Nilsson.

Trots min kritik av skogsprogrammet i dess nuvarande utformning så finns det rosvärda passager.

Annons
Annons

Regeringen ska ha beröm för att man nu ser över art–och habitatdirektivet och reder ut problematiken i de fjällnära skogarna. Bra är också den massiva kunskapsuppbyggnaden genom laserskanning av den svenska skogen och inventeringar av höga miljövärden.

De flesta av avarterna i tidigare läckta utkast har dessutom försvunnit.

Målformuleringarna för fokusområdena är väl genomarbetade. Djävulen sitter dock inte i målformuleringen utan i implementeringen.

För nu visar det sig att dokumentet inte är ett nationellt skogsprogram. Det är en ”Strategi för Sveriges nationella skogsprogram” som regeringen själv formulerat titeln.

Detta gör att det så kallade ”programmet” faktiskt inte är i linje med den internationella principöverenskommelse som fattades vid  ”Fourth Ministerial Conference on Forests” som hölls i Wien 2003.

Det var då som Sverige principiellt förband sig att utveckla och implementera ett nationellt skogsprogram.

Regeringen har helt utelämnat implementeringen som är det viktigaste i programmet.

Efter Wien-konferensen enades länderna om vissa tilläggskriterier.

Stat, näringsliv och civilsamhället skulle samverka, ett så kallat samhällskontrakt skulle upprättas mellan intressenterna.

2014, i början av utvecklingen av det svenska skogsprogrammet, tillsatte den svenska regeringen också fyra arbetsgrupper som lade ned ett enormt arbete och presenterade nästan 70 strategiska åtgärdsförslag. Men grupperna avpolletterades våren 2016. Sedan dess har man har inte haft en deltagande process.

Det så kallade svenska skogsprogrammet har arbetats fram i dolda rum inom kanslihuset. Och inget av åtgärdsförslagen kan spåras i ”Strategi för Sveriges nationella skogsprogram’.

LÄS STEN NILSSONS ANALYS 

Opinion
Publicerad:
  • Norra Skogsägarna nöjda med 2019

    Kategorier: Norra Skogsägarna
    Norra Skogsägarnas resultat för 2019 landade på 110 miljoner kronor före skatt. Det är en sänkning med 17 miljoner jämfört med året innan. ”Ett gott resultat med tanke på på världsmarknaden”, anser föreningen.
  • Annons
  • Kristina Wallertz

    Doktorsbana började med röjsåg

    PRISTAGARE. I början lockade röjsågen mer än teoretiska studier, men i dag är Kristina Wallertz är en av landets främsta forskare på snytbaggar och annan föryngringsproblematik.
  • Virkesstudion #26 – Besök på Föreningen Skogens nya kontor

    Kategorier: Virkesstudion #26
    Denna gång besöker Virkesstudion tidningen SKOGEN. Där diskuteras aktuella ämnen ur det kommande numret, som exempelvis hur den nya klassningen av massaved fungerar, med chefredaktör Bengt Ek.
  • Annons
  • Bengt Ek, chefredaktör och ansvarig utgivare

    Var  besvärlig  med  detaljerna!

    Är virkessäljare för flata i förhandlingen när de säljer sitt virke? Ja. Det tycker i varje fall många som har svarat på månadens fråga från tidningen SKOGEN nyligen.
  • Anpassad gallring ger artskydd

    Kategorier: lavskrika, gallring, artskydd
    Lavskrika behöver täta skogar om den häckar nära bebyggelse. Längre bort från husen kan den häcka i öppna skogspartier. Genom anpassad gallring kan man alltså både bruka skogen och värna lavskrikan.
  • Annons