Bo Karlssons skogliga bana började med jägmästarexamen 1979. Efter ett drygt år som lärare på en skogsbruksskola fick han jobb på forskningsstation Ekebo i Skåne som drevs av Institutet för skogsförbättring, numera Skogforsk.
Bo Karlsson fick motta Silverkvist på Föreningen Skogens Höstexkursion i september. Foto: Marie Sparréus/Azote.Smålänningen Bo Karlsson tyckte visserligen att jobbet och flytten till Skåne innebar ett trevligt steg på vägen, men långvarigt skulle det inte bli.
– Jag tänkte: Här kan man ju inte bo. Och jobbet kändes alldeles för långsiktigt, man skulle ju aldrig få se resultatet.
40 år senare jobbar han kvar och kan se tydliga resultat av det han planterade då.
Hans första arbetsuppgift blev att välja ut och plocka kottar från lämpliga plusträd, alltså välväxande friska kvalitetsträd, som lämpade sig som avelsträd i förädlingen. I dag kan han se avkommorna från de där plusträden han valde. Och numera tycker han att något av det roligaste med jobbet är det genomslag det ger ute i skogen – även om det tar tid.
– En ökad tillväxt på 15 procent på hundratals miljoner plantor innebär att ens jobb har stor effekt och betydelse. Korsningar mellan de bästa träden som görs i dag leder dessutom till ännu större vinster – cirka 35 procent, säger han.
Men tillbaka till tiden när Bo Karlsson valde ut sina första plusträd. Det var en tid då förädling sågs som något suspekt.
– På 80-talet var till och med vissa skogliga tjänstemän skeptiska, de tyckte att ”naturen vet nog bäst”. Man var rädd att den genetiska variationen skulle gå förlorad. I själva verket blev den större: de förädlade plantorna i en föryngring kan komma från ett trettiotal olika lokaliteter.
Numera riktar sig allmänhetens skepsis främst mot kloner som ju är exakta kopior av moderträdet. Anledningen, tror Bo Karlsson, är att det man inte känner till ofta uppfattas som skrämmande. I dag börjar metoden somatisk embryogenes tillämpas. Den går enkelt uttryckt ut på att skapa många plantor från enstaka frön med goda egenskaper.
– Många tror att man på det sättet skapar hela skogar av ett enda frö, men så är det inte alls. Man använder sig förstås av många olika moderträd med likvärdiga egenskaper.
Läs hela artikeln i SKOGEN 11/2019.
SKOGEN-numret finns att läsa digitalt – som prenumerant eller lösnummer