Det gick i alla fall bra med kamelturen

27 december 2012 ”Kamelturen gick bra men men klimatförhandlingarna har f n kollapsat.” Det messade en förhandlare mitt under den pågående konferensen i Doha.

Bengt EkI det här numret av SKOGEN blickar vi framåt i tiden inom en mängd ekonomiska områden. Hur klarar sig industrin? Vilka  är framtidens skogsprodukter? Vem är framtidens skogsägare? Vart tar fastighetspriserna vägen? Svaren beror inte minst på vår närings grundförutsättning: Sveriges klimat som avgör hur skogen växer och överlever, och världens klimat som påverkar efterfrågan. En oviss framtid. Klimatförhandlarna lyckades landa på en överenskommelse som binder upp Europa och Australien till vissa skyldigheter. 85 procent av utsläppen står utanför avtalet.

Ett bra sätt att greppa framtiden är att blicka bakåt. Många av SKOGENs läsare var med när Lennart Hyland gjorde succé i TV-programmet Karusellen. Det var samma tid som man i denna tidning diskuterade älgstammens storlek, att skogstjänstemännens jobb hade blivit så kontorsbundet, att bokskogen borde skyddas mer och att hybridaspen hade en härlig tillväxt. Inte så länge sedan alltså.

Blickar vi lika långt framåt i tiden finns det, enligt Världsbanken, 20 procents risk att temperaturen på jorden är fyra grader högre, kanske ännu mer på norra halvklotet.
Den som ung och rask i dag sätter tall på sina T24:or bör om  60 år ha 20 meter höga andragallringar att vandra i. För dig som skoglig företagare, oavsett om du har lite egen skog eller sköter SCAs 2,6 miljoner hektar, finns det alltså konkreta frågor att ta ställning till redan nu. Vad ska man plantera? Om du på grund av älgen sätter gran på tallmark i sydöstra Sverige har den kanske torkat ihjäl om 60 år. Hur ska man bevara mångfalden när klimatet ändras? Om du har sparat ett område med hotade arter så har ryssnarven troligen för länge sedan flytt hem till Ryssland och fjällbruden tagit ut skillsmässa. Vad är virket värt om 60 år? Många av världens skogar är kanske utslagna av vädret och matproduktionen. Kanske är efterfrågan skriande.

Alla skogliga långtidsprognoser brukar bli källa till munterhet i andra änden. Blir det skratt den här gången också? I det här numret av tidningen har vi valt ett lite mer kortsiktigt perspektiv på framtiden. Men frågorna strax bortom andragallringen ropar på svar. De finns varken på webbens Kunskap Direkt eller i inspektorns goda råd. Det  är dags att fråga vad som gör skogen värdefull om 60 år. För grunden i vår affärsidé och skogens hela samhällsnytta står på spel: Ståndortens förmåga att producera virke och andra nyttigheter.

SKOGEN 12/2012

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Eric är ny på Biometria i södra Sverige
SkogsJobb