Det går långsamt fram

Bild för Bengt Ek Written by Bengt Ek On the
Jag stakade mig nog lite i telefonen när jag ringde en tjänsteman på Skogsstyrelsen häromdagen. Jag undrade om vi tillsammans kunde besöka några av den ”nya” sortens huggningar som det pratas så mycket om. För att få myndighetens syn på dem.

Bengt EkMen, vad skulle jag kalla det jag ville diskutera? Exempel på kontinuitetsskogsbruk? Blädning? Kalhyggesfritt? Naturkultur? Plockhuggning? Hagnerhuggning? Lübeckskogar?

Annons
Annons

Kärt barn med många namn. Men hur kärt är det här barnet egentligen? Det visade sig att Skogsstyrelsens expert på detta område behövde tid för att leta upp några tydliga objekt från praktiskt skogsbruk. Intresset är inte så stort som man kan tro när man  lyssnar på opinionsbildare och media.

Det finns många flaskhalsar innan en nyhet slår igenom. Utvecklingen stryps av brist på tradition, vetenskaplig kunskap, praktiska instruktioner, lämplig teknik, planeringssystem och lagstiftning.

Det finns också administrativa bromsklossar. Skogforsk har gått ut med kunskapen att ett givet antal högstubbar gör mer nytta om de klumpas ihop på vissa hyggen. Men enligt certifieringsreglerna ska man lämna minst tre stubbar på varje hektar. Att genomföra förändringar både i certifieringen och i företagens rutiner kan ta ett halvt decennium, konstaterar Skogforsk.

En viss tröghet i systemet är naturligtvis bra. När nya metoder införs behövs en prövoperiod. Men när det nu slås fast att röjning inte är en självklart lönsam åtgärd och att granen nästan alltid  växer sämre än tall i norra Sverige (läs mer på nyhetsplats i tidningen) – hur lång tid tar det då innan dessa nyheter slår igenom i skogen?
När det gäller den ”olämpliga” granplanteringen i Norrland gör sig trögheten påmind igen: Larmen från ungskogarna i Norr- och Västerbotten visar hur lååångsamt det går att få balans mellan bete och älgstam.

I tidningen SKOGEN, och i Föreningen Skogen, vill vi sprida nya idéer och användbara kunskaper. Men insikter och idéer är bara det första steget på en lång väg som leder till att något börjar hända ute i skogen. Allt annat måste också komma på plats, genomarbetade metoder, acceptans i omvärlden, förebilder.

När vägen till en faktisk förändring verkar lång kan man tänka på markägarna som visade upp sin senaste huggning på en exkursion förra året. De hade en homogen, planterad, kanske 25-årig granskog. Men familjen ville ha en Lübeckskog. Så man började bläda. På sikt räknade man med en fullskiktad skog. På mycket lång sikt får man förmoda. Men förändringen hade påbörjats.

Det blir åtminstone roligare om man vågar pröva nya idéer. Gör det i dag!

SKOGEN 9/2013

 

Publicerad:
Bild för Bengt Ek
Bengt Ek
Chefredaktör och generalsekreterare
  • Norra Skogsägarna nöjda med 2019

    Kategorier: Norra Skogsägarna
    Norra Skogsägarnas resultat för 2019 landade på 110 miljoner kronor före skatt. Det är en sänkning med 17 miljoner jämfört med året innan. ”Ett gott resultat med tanke på på världsmarknaden”, anser föreningen.
  • Annons
  • Kristina Wallertz

    Doktorsbana började med röjsåg

    PRISTAGARE. I början lockade röjsågen mer än teoretiska studier, men i dag är Kristina Wallertz är en av landets främsta forskare på snytbaggar och annan föryngringsproblematik.
  • Virkesstudion #26 – Besök på Föreningen Skogens nya kontor

    Kategorier: Virkesstudion #26
    Denna gång besöker Virkesstudion tidningen SKOGEN. Där diskuteras aktuella ämnen ur det kommande numret, som exempelvis hur den nya klassningen av massaved fungerar, med chefredaktör Bengt Ek.
  • Annons
  • Bengt Ek, chefredaktör och ansvarig utgivare

    Var  besvärlig  med  detaljerna!

    Är virkessäljare för flata i förhandlingen när de säljer sitt virke? Ja. Det tycker i varje fall många som har svarat på månadens fråga från tidningen SKOGEN nyligen.
  • Anpassad gallring ger artskydd

    Kategorier: lavskrika, gallring, artskydd
    Lavskrika behöver täta skogar om den häckar nära bebyggelse. Längre bort från husen kan den häcka i öppna skogspartier. Genom anpassad gallring kan man alltså både bruka skogen och värna lavskrikan.
  • Annons