Det går långsamt fram

Bild för Bengt Ek Written by Bengt Ek On the
Jag stakade mig nog lite i telefonen när jag ringde en tjänsteman på Skogsstyrelsen häromdagen. Jag undrade om vi tillsammans kunde besöka några av den ”nya” sortens huggningar som det pratas så mycket om. För att få myndighetens syn på dem.

Bengt EkMen, vad skulle jag kalla det jag ville diskutera? Exempel på kontinuitetsskogsbruk? Blädning? Kalhyggesfritt? Naturkultur? Plockhuggning? Hagnerhuggning? Lübeckskogar?

Annons
Annons

Kärt barn med många namn. Men hur kärt är det här barnet egentligen? Det visade sig att Skogsstyrelsens expert på detta område behövde tid för att leta upp några tydliga objekt från praktiskt skogsbruk. Intresset är inte så stort som man kan tro när man  lyssnar på opinionsbildare och media.

Det finns många flaskhalsar innan en nyhet slår igenom. Utvecklingen stryps av brist på tradition, vetenskaplig kunskap, praktiska instruktioner, lämplig teknik, planeringssystem och lagstiftning.

Det finns också administrativa bromsklossar. Skogforsk har gått ut med kunskapen att ett givet antal högstubbar gör mer nytta om de klumpas ihop på vissa hyggen. Men enligt certifieringsreglerna ska man lämna minst tre stubbar på varje hektar. Att genomföra förändringar både i certifieringen och i företagens rutiner kan ta ett halvt decennium, konstaterar Skogforsk.

En viss tröghet i systemet är naturligtvis bra. När nya metoder införs behövs en prövoperiod. Men när det nu slås fast att röjning inte är en självklart lönsam åtgärd och att granen nästan alltid  växer sämre än tall i norra Sverige (läs mer på nyhetsplats i tidningen) – hur lång tid tar det då innan dessa nyheter slår igenom i skogen?
När det gäller den ”olämpliga” granplanteringen i Norrland gör sig trögheten påmind igen: Larmen från ungskogarna i Norr- och Västerbotten visar hur lååångsamt det går att få balans mellan bete och älgstam.

I tidningen SKOGEN, och i Föreningen Skogen, vill vi sprida nya idéer och användbara kunskaper. Men insikter och idéer är bara det första steget på en lång väg som leder till att något börjar hända ute i skogen. Allt annat måste också komma på plats, genomarbetade metoder, acceptans i omvärlden, förebilder.

När vägen till en faktisk förändring verkar lång kan man tänka på markägarna som visade upp sin senaste huggning på en exkursion förra året. De hade en homogen, planterad, kanske 25-årig granskog. Men familjen ville ha en Lübeckskog. Så man började bläda. På sikt räknade man med en fullskiktad skog. På mycket lång sikt får man förmoda. Men förändringen hade påbörjats.

Det blir åtminstone roligare om man vågar pröva nya idéer. Gör det i dag!

SKOGEN 9/2013

 

Publicerad:
Bild för Bengt Ek
Bengt Ek
Chefredaktör och generalsekreterare
  • Ringbarkad ek

    Utdragen död mångas bröd

    RINGBARKA. Död ved är ju bra för mångfalden, men en del död ved är ännu bättre än annan. Ringbarkade träd som torkar långsamt står längre innan de faller och gynnar många arter.
  • Annons
  •  Jacob Edlund

    Matriser ska bort

    VIRKESMÄTNING. Metoden för uträkning av virkesvolymer via matris är inte tillräckligt bra. Nu ska matriserna bort, men det tar två år innan Biometrias nya regler blir ett krav på virkes­köparna.
  • Granbarkborreangripen skog

    Fyrdubblad premie och trixande

    Borre, brand och blåst ökar risken för skogs­skador – och vikten av bra försäkringsskydd. Möt skogs­ägarna som fick chockhöjd premie och bytte bolag, en annan som fick en faktura i stället för ersättning för stormskadorna samt ett försäkringsbolag som vill arbeta förebyggande.
  • Annons
  • Granvägg

    Goda granar och brunsås

    Kategorier: skogens mat, recept
    I temat Skogens mat kan du läsa om skoglig restaurangmat, maskinförarnas lunchlådor samt få en massa tips om goda granar och andra delikatesser.
  • Så förändras virkespriserna i ditt län

    Virkespriserna, det skogsägare får betalt när de avverkar eller gallrar sin skog, sjönk på bred front i juni. Virkesbörsens har sammanställt en lista som visar prisförändringarna län för län.
  • Annons