I sommar har resultaten från de senaste inventeringarna inom ramen för Äbin (älgbetesinventering) presenterats. De kommer från Götaland och Svealand, medan siffrorna från Norrland dröjer till efter sommaren.
Inventeringarna görs årligen i ungefär hälften av Sveriges knappt 150 älgförvaltningsområden för att se hur omfattande betesskadorna av hjortdjur är på skogen, främst från älg, hjort och rådjur.
Årets rapporter visar att nära hälften av ungtallarna i Svealand är viltskadade. I flera län är det hela 67 procent. Inga tydliga förbättringar syns och bara i ett av 36 älgförvaltningsområden nåddes målet om att max fem procent av ungtallarna ska ha fått nya betesskador under det senaste året.
– Det går inte att vänta längre med att totalt sett öka avskjutningen och inte heller med att samtidigt öka mängden planterad, sådd och fröträdföryngrad tall så vi får en rimlig balans mellan vilt och fodertillgång och betesskador. Lösningen riskerar bli mer drastisk och än svårare att få till ju längre tiden går, säger Matts Rolander, regional viltspecialist på Skogsstyrelsen, i ett pressmeddelande.
Tallarna dör vanligtvis inte av betesskadorna, men tillväxt minskar och kvaliteten försämras. För skogsägaren kan det innebära stora ekonomiska förluster.
– Eftersom vi totalt sett inte ens närmar oss målet för vad som anses vara tolerabla skador i skogen måste alla aktörer nu arbeta hårdare för att på många håll minska viltstammen och plantera mer tall, säger Matts Rolander.
SKOGEN 8/2018