– Har de bara mer än 10 procent bladverk kvar så brukar det gå att skrämma liv i dem igen, säger Björn Embrén på Trafikkontoret. Men det kostar en del fortsätter han. Upp emot 100 000 kronor per träd när man gör punktinsatser och ca hälften vid större projekt.
Metoden som används bygger på att man byter ut den kompakta jorden och ersätter den med så kallade skelettjordar. Dessa jordar är uppbyggda av grovt material som ger hög bärighet utan att bli för kompakt. Trädens rötter kan därför breda ut sig och obehindrat ta upp syre, näring och vatten.
– Det är fantastiskt att få vara med om det här, det gör en otrolig skillnad. Förr stod träden och stampade utan att växa och nu med de här metoderna kan vi tidigt uppmäta 30 cm årlig tillväxt och fullt utvecklade blad.
Framgångsfaktorerna för ett enskilt träd i staden jämfört med ett i skogen är i grunden de samma. Där det finns goda förutsättningar växer träden bra. Även om det är en aning orealistiskt så är jämförelsen med en vanlig skogsägare i Sverige intressant. En skogsägare har i genomsnitt ca 1000-1500 träd per hektar Vad skulle det kosta för den enskilde markägaren att få igång ett svagt bestånd med tät och syrefattig jord?
Text och foto: Andreas Jansson andreas@skogen.se