”Det behövs prejudicerande domar”

31 juli 2019 Domstolen gav en markägare i Roslagen rätt till full ersättning då en planerad avverkning stoppades på grund av artskydd. Nu överklagar Skogsstyrelsen domen. Här svarar de på varför.

”Det behövs prejudicerande domar”

Det var 2017 som skogsägaren fick nej till en planerad avverkning på 17 hektar. Som orsak uppgav Skogsstyrelsen att det fanns en större spelplats för tjäder i området.

Skogsägaren ansåg att avverkningsstoppet borde ge rätt till ersättning och vände sig till mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt för att få saken prövad.  Tidigare i somras kom domslutet  – och markägaren fick rätt. Denne ska ges en ersättning på tre miljoner kronor.

Nu väljer Skogsstyrelsen att genom Kammarkollegiet överklaga domen till högre instans. 

Eleonora Dufva, chef för Skogsstyrelsens rättsenhet, förklarar varför. Men, påpekar hon, svaren på SKOGENS frågor kan bara bli övergripande eftersom rättsprocesserna fortfarande pågår.

Vilka är era invändningar mot artskyddsdomen?

– Frågan har inte prövats i domstol tidigare. Lagstiftningen är otydlig och Skogsstyrelsen kan inte reda ut frågan själv. Då återstår att få ett avgörande i domstol för att få vägledning. Det är endast överrättsavgöranden som är prejudikatbildande, därför går det inte alltid att nöja sig med en underrättsdom.

En skriande punkt brukar vara frågan om pågående markanvändning. Här slår mark- och miljödomstolen fast att det handlar om just detta. Varför nöjer sig inte Skogsstyrelsen med det beskedet?

– Det inlämnade överklagandet kommer att kompletteras av Kammarkollegiet. Hur argumentationen kommer att drivas i de bägge målen kan vi därför inte svara på eftersom Skogsstyrelsen inte kan föregripa rättsprocesserna, där Kammarkollegiet för statens talan.  Här gäller också samma svar som på föregående fråga.

Anser ni att det finns någon skillnad mellan statens plikt att betala intrångsersättning  vid skydd av höga naturvärden (exempelvis fjällnära skog) och artskydd (exempelvis tjäderspel)?

– De aktuella domarna avser olika slags beslut. Därför behöver processerna föras parallellt eftersom det saknas rättspraxis i de frågor som respektive mål gäller.

Tror ni att domslut i rättsprocessen kring fjällnära skogar kan påverka artskyddsdomen eller vice versa?

– Skogsstyrelsen kan inte spekulera i detta. Domstolarna ges genom grundlagen en självständig ställning. Ingen får bestämma hur en domstol ska döma i ett enskilt fall. De är oberoende i förhållande till riksdag, regering och andra myndigheter.  Rent generellt kan sägas att Europadomstolen oftast påpekar att deras avgöranden är så kallade in casu avgöranden, vilket innebär att man måste utgå från omständigheterna i det enskilda fallet.  Därför kan man inte dra några säkra slutsatser innan de aktuella frågorna prövas och avgörs av domstol.

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Teodor är ny vd inom Moelven
SkogsJobb