Oskar Karlsson vid SLU Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg har undersökt behovet av en målklass för sociala värden och har riktat sin undersökning mot en stor ägare av tätortsnära skog, nämligen kommunerna. Det är i dessa välbesökta skogar som sociala värden har en särskild betydelse.
Det visade sig att många kommuner anser att en femte målklass behövs – i alla fall de skogsansvariga som antingen intervjuades eller svarade på en enkät.
– Drygt sju av tio såg ett stort behov, säger Oskar Karlsson.
En utbredd uppfattning var att de fyra traditionella målklasserna inte räcker till för att nå målsättningen om att skapa skogar för sociala värden. En del kommuner har därför uppfunnit egna metoder för att klassa dessa värden.
Fördelar med en ny målklass vore, enligt deltagare i studien, att acceptansen för sociala värden skulle öka. Det i sin tur skulle minska meningsskiljaktigheter under arbetet med skötselplaneringen.
Med en ny målklass skulle också bristerna i skötseln kunna minska.
– Det finns exempel där hänsynen kring de sociala värdena kunnat hanteras bättre. Det förekommer ibland att man NO-klassar, alltså lämnar skogen helt orörd, vilket inte alltid passar i rekreationsområden. Någon form av skötsel behövs, även om man inte behöver in och peta hela tiden, säger Oskar Karlsson.
Något riktigt motstånd mot en femte målklass har han inte mött, även om de äldre respondenterna – 60 år och uppåt – var mer skeptiska.
– Samstämmigheten kan bero på att de flesta som var villiga att delta i studien hade liknande bakgrund och befattning, oftast som skogsförvaltare Jag hade gärna pratat mer med exempelvis kommunekologer, men de hänvisade oftast till skogsförvaltarna som de uppgav var kunnigare.
En nackdel skulle kunna vara att det onekligen blir mer jobb för vissa yrkesgrupper, exempelvis för Oskars egen. Han jobbar nu som områdesansvarig hos Sveaskog.
– Det blir mer att hålla reda på i samband med planering av skogliga åtgärder – och det här är redan ett yrke där kompetenskraven höjts ordentligt under senare år, säger han.
Men trots detta så anser han att det är anmärkningsvärt att det bara finns fyra målklasser.
– Jag tycker faktiskt att det är konstigt att man inte kommit längre. Behovet av en eller flera ytterligare målklasser för sociala värden har uppmärksammats i flera tidigare studier
Fakta / studien
Oskar Karlssons kandidatarbete Målklassning av sociala värde är baserad på en enkätundersökning besvarad av 185 kommunala tjänstemän med skogligt ansvar. Dessutom gjordes intervjustudier med fem kommuner som valdes ut utifrån befolkningsmängd.
Ett delsyfte med studien var att ge förslag på en ny målklass. Oskar Karlsson definierar vilka skogar som är aktuella: ”Bestånd där skogens sociala värden vida överstiger produktionsvärdena och skötselåtgärderna utgår från just dessa värden. Vidare ska framtida skötsel präglas av att bevara eller restaurera sociala värden”.
Hur definieras sociala värden? Oskar Karlsson listar tio undergrupper, bland annat ekologiska, estetiska, andliga och symboliska värden. Ett kanske oväntat begrepp är negativistiska värden, det vill säga olika former av skräck och farhågor som härstammar ur naturen.
Fakta / målklasser
De målklasser som traditionellt används vid skogsbruksplanering är
PG = produktion med generell hänsyn.
PF (K) = produktion med förstärkt hänsyn (kombinerat mål).
NO = naturvård orörd.
NS = naturvård med skötsel.
ARTIKELN PUBLICERADES I SKOGEN 1/2021 MED TEMAT ”ALLAS SKOG”.